ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi LÖRDAG 28 september 2024
Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. 2. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. I år fyller Åbo Underrättelser 200 år. Vad var likt och vad var olikt?
Vägplanen för leden som varit lagd till påseende samlade totalt 44 anmärkningar. Sidan 3 Fängelse för farlig bilfärd BROTT. Nummer Vecka www.åu.fi LÖRDAG 28 september 2024 188 39 30 år sedan Estonia förliste Sidorna 14–16 FOTO: OLYCKSUTREDNINGSCENTRALEN Ny ridskola önskas Sidorna 8–9 FOTO: EMILIA ÖRNMARK Spadtag tidigast 2026 för bygget av Pargasleden Projektchef Matti Kiljunen på NTM-centralen säger att det känns bra att man nu kommit så här långt med tanke på att vägplaneringen av Pargasleden inleddes redan år 2020. Dom har getts för mannen som körde från Nystad till Åbo och orsakade livsfarliga situationer. Sidan 6 Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!. Lösnummer 4,50 euro. ÅBO UNDERRÄTTELSER Årgång 201
Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Ny stor lokal för Sporttikone – Pargasleden oroar inte Den gamla affären (flygeln till vänster) har fått ny fasad och kommer i framtiden att vigas för service. – Det säger en hel del om hur viktigt marknadsområde Åbotrakten är för oss. – Det är en enorm skillnad mot vår tidigare labyrintartade butik här bredvid. ETT ÄLDRE PAR från Åbotrakten stannar en stund för att snacka med reportern, men vill inte ställa upp på bild. Enligt Vuorela är branschen i stor förändring. Då jag kom med i bilden i januari i fjol fanns det redan planer på att utvidga i S:t Karins. Redan kvart i åtta på fredagsmorgonen hade det bildats en lång kö utanför den nya Sporttikone-affären i Krossi i S:t Karins som öppnade dörrarna prick klockan 8. Jag ser vårt läge som ypperligt i närheten av motorvägen. – Men nu är jag här, skrattar han och konstaterar att en stor orsak till det är att man från företagets sida ville ha in personal som kan betjäna också på svenska. FOTO: MIKAEL HEINRICHS Sporttikone-kedjans vd Pasi Nieminen och butikschefen i S:t Karins Joonas Lindström är mer än nöjda med kundtillströmningen under fredagen. FOTO: MIKAEL HEINRICHS De stora skyltfönstren ut mot Kaarinantie ger företaget betydligt mer synlighet än tidigare. Sporttikone har sina rötter i Somero och har i dagens läge sex affärer runtom i södra Finland. – Den nya affären är nog väldigt fräsch jämfört med den tidigare. Vi ska inte glömma det. Samtidigt har vi haft möjligheten att göra några nyanställningar i S:t Karins. FOTO: MIKAEL HEINRICHS •. En av de nya namnen är Pål Byman från Kimitoön, som tidigare har arbetat i företagets affär i Salo. Och vi är ju i grund och botten ett familjeföretag från Somero. – Våra kunder kommer trots allt sällan på impulsinköp, utan handlar för ett behov. Kedjechefen Mikko Vuorela konstaterar att det sällan är köbildning utanför affärer i den här branschen. Det är lätt att ta sig hit och vi har en rymlig parkeringsplats, säger Nieminen. FOTO: MIKAEL HEINRICHS. – Det handlar förstås om en stor investering, men vi har märkt av behovet av att utvidga redan en längre tid. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 NYHETER Inne i den över 1 000 kvadratmeter stora nybyggnaden hade man ställt i ordning för den här dagen redan i två-tre veckors tid. Nu kommer vi att kunna koncentrera vår serviceverksamhet dit medan produkterna står framme här, säger butikschef Joonas Lindström. – Det är inte längre män i 50–60-årsåldern som är den viktigaste kundgruppen, det är familjerna. Vi är här för att kolla litet på motorsågar och det blev att handla litet bensin den här gången, säger de innan de vandrar vidare. Följande affär som ska få sig ett ansiktslyft ligger i Lahtis, efter det ska Tusbyaffären piffas upp. Det vita epoxygolvet blänker och de stora skyltfönstren ut mot Kaarinantie ger en synlighet som aldrig förr för alla fyrhjulingar, småtraktorer, gräsklippare och annan utrustning. Då allt var klappat och klart med arrendeavtalen och planeringen av den nya affären, förverkligades hallen på ungefär tre månader, vilket kedjans vd Pasi Nieminen också är smått förvånad över. FOTO: MIKAEL HEINRICHS Kedjechefen Mikko Vuorela oroar sig inte för Pargasledens inverkan på kommersen i Krossi. Varken Nieminen eller Vuorela är särskilt oroade för den planerade Pargasledens inverkan på kommersen i Krossiområdet – åtminstone inte för det egna företagets del. Vi litar starkt på att det finns potential att växa ytterligare i regionen. De flesta kunder ÅU träffar flanerar i lugn och ro igenom affären och är främst nyfikna på motorsågar och gräsklippare. 4. Pål Byman flyttade från affären i Salo till S:t Karins i och med ny bygget
– Innan det finns ett riksdagsbeslut på finansieringen kommer vi i praktiken inte att göra något konkret. Immonen är tidigare chef för TE-byrån i Birkaland medan Lautanala arbetat som servicechef vid TE-byrån. John Forsman fungerar som företagsutvecklare, Grandell som välfärdskoordinator och Leppäkari som skärgårdsutvecklare. Vägplanen skickas till Trafikledsverket för teknisk granskning. Trots att arbetet med vägplanens slutliga godkännande ännu fortsätter, kommer planeringen av den nya vägsträckningen att kunna fortgå. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi 44 anmärkningar mot vägplanen för Pargasleden •. I S:t Karins har miljönämnden, stadsutvecklingsnämnden och tekniska nämnden behandlat de inlämnade anmärkningarna och stadsstyrelsen ska på måndag (30.9) sammanställa nämndernas utlåtanden till ett gemensamt utlåtande till NTM-centralen. Intervjugrupperna för tjänsterna som näringslivschef och sysselsättningschef i Pargas har i fredags fattat beslut om vilka personer som kallas till intervju. •. VÄGDRAGNINGEN PÅ Kustösidan av nya Rävsundsbron är en bit i pusslet som kommer att påverkas av Pargasleden. •. Bron över Kustö sund: ca 8 miljoner euro •. •. Tjänsterna söktes av 22 respektive 15 personer. Kurkela–Kustö (inkl. – Det är i första hand S:t Karins stad som ska ge sina utlåtanden utgående från anmärkningarna och efter det börjar vi arbeta med genmälen till anmärkningarna, säger Kiljunen. •. Några spadtag blir det ändå knappast innan 2026. Forsman och Grandell hör också till kvintetten som kallas till intervju för sysselsättningschefstjänsten tillsammans med Niina Hemming, Riku Immonen och Tarja Lautanala. Projektchef Janne Wikström vid Trafikledsverket som har ansvaret för byggandet av nya Rävsundsbron vill inte i det här skedet desto närmare kommentera hur Pargasledens möjliga finansiering påverkar broprojektet och anslutningarna. – En orsak till att det tagit så länge att komma vidare är förnyandet av bron över Kustö sund, som visade sig vara mer akut än vi till en början trodde. Det är särskilt i Sorro-området, på Koriston rantatie och vid stränderna i anslutning till bron över Kustö sund som det ökade bullret orsakar oro. Rävsundsbron och Hessundsbron: 128 miljoner euro •. Vägplanen uppdateras vid behov. Trafikarrangemangen vid Auvaistentie har också fått flera invånare att reagera. – Det kommer bland annat att påverka hur busshållplatser placeras och anslutningarna i norra änden av bron. Enligt vår tidtabell kommer den norra ändan att byggas under sommaren 2025, säger Wikström till ÅU. FOTO: ÅU Prislappar för de stora infraprojekten i Pargas/S:t Karins •. VÄGPLANEN FÖR Pargasleden som var lagd till påseende samlade totalt 44 anmärkningar fram till början av augusti då tidsfristen gick ut. ?5 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 NYHETER Projektchef Matti Kiljunen på NTM-centralen slår inte klackarna i taket ännu, men konstaterar att det förstås känns bra att man nu kommit så här långt med tanke på att vägplaneringen inleddes redan år 2020. Stadsplaneringsnämnden konstaterar i sitt utlåtande att staden i sina detaljplaner och detaljplanändringar redan styr kraven på bullerskydd i området, men att de ännu bör ses igenom innan vägplanen slutligt kan godkännas. Efter att Traficom godkänt vägplanen, läggs den fram till påseende under 30 dagar. Stadsstyrelsen i S:t Karins samman ställer sitt utlåtande till NTM-centralen om anmärkningarna mot vägplanen. FOTO: ANJA KUUSISTO Janne Wikström från Trafikledsverket vill inte ännu kommentera hur Pargasleden kan komma att påverka Rävsundsbrons kommande anslutningar. Granberg är i sin tur sittande ordförande för stadsstyrelsen. Kurkelavägen slutar i dag i en T-korsning vid en åker. •. nya Auvaisbergsbron): ca 113 miljoner euro NTM-centralens projektchef Matti Kiljunen är nöjd med löftet om finansiering för Kurkela–Kustö-projektet. FOTO: OLIVER HEIKKINEN Tågordningen •. ÖVER HÄLFTEN av anmärkningarna har handlat om miljöaspekter, bland annat ökat trafikbuller, förlorade landskapsvärden, luftföroreningar och naturen. NTM-centralen i Egentliga Finland ger genmälen till anmärkningarna. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Fem plus fem intervjuas för chefstjänster i Pargas. Av dessa är tre för tillfället anställda vid Pargas stad. Pauliina Forsman är Business Turkus kontaktchef. Kommuner och övriga instanser kan ge utlåtanden fram till den 9 oktober. Vägplanen skickas till Transportoch kommunikationsverket Traficom för godkännande. Beskedet om att Pargasleden, den planerade nya trafikförbindelsen mellan Kurkela och Kustö, finns med i Åboregionens avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) landade i måndags. Hemming har tidigare arbetat som Kimitoöns socialchef och är nu serviceområdeschef för socialoch funktionshinderservice för Kimitoön, Pargas och svenskspråkiga Åbo inom Varha. För tjänsten som näringslivschef kommer staden att intervjua John Forsman, Hanna-Maria Grandell, Gilla Granberg, Maria Leppäkari och Pauliina Forsman. •. Utan det här beskedet hade anslutningar och gångoch cykel banor anpassats enligt den nuvarande vägdragningen för Skärgårdsvägen, säger Kiljunen
FOTO: MONCA FORSSELL Fyra arkitektbyråer har skissat på fyra olika förslag för hörnet av Auragatan och Universitetsgatan. Under färden körde han undan polisen med enorm överhastighet, kolliderade med flera bilar, körde mot rött och var nära att köra på en fotgängare i korsningen Tavast gatan–Kaskisgatan vid Aurabron i Åbo centrum. Aaltokoski hävdade också att han kört högst 70 kilometer i timmen när han mötte fotgängaren vid Aurabron. Förfrågan om området kring salu torget gjordes av Åbo stad och nästan 2 000 personer kommente rade och tyckte till på webbtjänsten ”Kerro Kantasi”. Han tryckte i stället på gasen för att köra ifrån polisen. På Nådendalsvägen har Aaltokoski kolliderat med flera bilar, lyckligtvis utan att personskador uppstod. Frågan är hur. På Trädgårdsgatan ska Aaltokoski ha kört med medelhastigheten 95 kilometer i timmen samtidigt som han struntade i rödljus och gjorde fler förbjudna omkörningar. På Kustavintie körde han nästan 160 kilometer i timmen på 50väg, samtidigt som fler polisbilar sällade sig till jakten. De här tomterna finns intill orto doxa kyrkan i Åbo. I stället borde befintliga affärshus utnyttjas bättre. Denne har dock kört in i högra sidan på polisbilen så att en polisman skadades, och sedan fortsatt färden. Färden fick ett våldsamt slut på östra sidan av Aurabron där Aaltokoski krockade med ytterligare två bilar. ÅU Åbobor: Nej tack till nya affärskomplex Det är området till vänster om kyrkan som ska utvecklas. Aaltokoski erkände fyra av de sex brotten, men bestred åtalen om misshandel och dråpförsök. På riksväg 8 i Reso har han varit uppe hastigheter på över 190 kilo meter i timmen med riktning mot Åbo centrum. Vansinnesfärden började alltså i Nystad där Aaltokoski, som hade ett par passagerare i bilen, struntade i polisens uppmaning att stanna. Uppe till höger Porrastuki, nere till vänster Tutori och nere till höger Khoros. FOTO: POLISENS FÖRUNDERSÖKNINGSMATERIAL Åboborna har under hösten kunnat delta i en förfrågan om hur området kring salutorget ska, eller inte ska, utvecklas. DE FYRA arkitektbyråer som staden hade bjudit in för att tävla är Ant tinen Oiva Arkkitehdit Oy, Arco Oy, Futudesign Oy och Sarc+Sigge Oy. Domen kan överklagas. Person skadorna gäller passagerare i en bil som Aaltokoski kolliderade med. FOTO: PRESSBILD. ENLIGT ETT pressmeddelande från Åbo stad visar webbkommentarerna från invånarna att väldigt många vill att planeringen av området kring salutorget beaktar den rådande stadsbilden och de historiska bygg nader som finns vid torget. En jury kommer nu att ta ställning till invånarnas kommentarer och av göra vilket av de fyra bidragen som ska ligga som grund när planeringen av området fortsätter. Han menade att han varken för sökt skada polismannen eller köra på fotgängaren, och att fotgängaren inte alls riskerade att bli överkörd. Annex (uppe till vänster) verkar vara det förslag som Åboborna gillar bäst. Aaltokoski döms för grovt även tyrande av trafiksäkerheten, grovt rattfylleri, misshandel mot polis mannen han körde på, dråpförsök mot fotgängaren samt två fall av vållande av personskada. (Stillbild ur polisens video). Av arkitekternas visioner finns det på basis av invånarnas kom mentarer en klar favorit, nämligen det bidrag som bär namnet Annex. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 NYHETER Mika Matti Markus Aaltokoski, född 1992, har av tingsrätten i Åbo dömts till 3 års fängelse för en våldsam bil färd från Nystad till Åbo i februari i fjol. Vilket bidrag som blir Åbos led stjärna offentliggörs den 1 oktober. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Fängelse och tusentals euro att betala efter vansinnesfärd •. Vid sidan av fängelse straffet ska Aaltokoski stå för cirka 16 000 euro i rättegångskostnader, betala nästan 75 000 euro till försäkringsbolaget Fennia samt 2 500 euro till fotgänga ren. Föra ren döms för grovt äventyrande av trafik säkerheten, grovt rattfylleri, misshan del, dråpförsök och två fall av vållande av personskada. Att det byggs nya affärskomplex tycker man inte heller är en bra idé. Vansinnes färden började i Nystad och slutade i Åbo i februari i fjol. Vansinnesfärden fick ett våldsamt slut strax efter Aurabron mitt i Åbo centrum. PÅ ALLÉGATAN i Åbo centrum, nära Mikaelskyrkan, försökte polisen få stopp på vansinnesfärden genom att ställa en polisbil i vägen för Aalto koski. Rätten anser dock att Aaltokoski bör ha varit medveten om att sanno likheten för att han skulle skada andra var hög. 6. FOTO: POLISENS FÖRUNDERSÖKNINGSMATERIAL Fotgängaren vid Aurabron har för polisen berättat att hon hört ljud från bron när hon var halvvägs över gatan, sett bilen närma sig med ”isande” hastighet – och instinktivt sprungit till trottoaren. Som underlag för åsiktskartlägg ningen fanns fyra förslag från fyra olika arkitektbyråer som fått skissa på hur Universitetsgatan 17 och 21 kunde utvecklas. På Auragatan ska han ha haft medelhastigheten 89 kilometer i timmen
•. Köp din biljett förmånligare i förväg: kirjamessut.fi ÖPPET: Fre 10-18 Lö 10-18 (20) Sön 10-17 BILJETTER: Vuxen 13 € (vid dörren 15€) | Rabattgrupp 10 € (12 € vid dörren) | Stud. Belysningen i parken förnyas lik som planteringarna. turunkirjamessut turunkirjamessut Ernest Lawson Miika Nousiainen Pirkka-Pekka Petelius Maaret Kallio Satu Rämö Heli Laaksonen HUNDRATALS BERÄTTARE. 1964 byggdes en plaskdamm i betong och parken fick lekredskap. •. Dess arkitektoniska stil är sällsynt för en stadspark och Mannerheim parken anses vara ett bra exempel på en kyrkas representationspark. Den har länge använts som idrotts plats och den här traditionen vill sta den fortsätta med. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Mannerheimparken stängd från måndag till nästa sommar Mannerheimparken i Åbo ska bland annat få ny klätterställning i form av ett slott. Anna-Kaisa Kaukola, byggherre vid Åbo stad, säger att parken inte bara ska få lekredskap för barn, utan också motionsredskap för unga och vuxna. Här ska också byg gas en plan med konstgräs med en löparbana omkring. Också här ska belysningen förbättras. •. Den plaskdamm som finns i par ken, och som nyligen har restau rerats, ska bli kvar. Parken är byggd i slutet av 1920-talet och hör till Mikaelskyrkans kvartershelhet, planerad av Lars Sonck. – Planen ska få speciell belysning som skapar mönster och som också uppmuntrar till rörelse. Parken har från början planerats av stadsträdgårdsmästaren Harald Söderberg. Visionsbild. Genom att förnya Mannerheimpar ken vill staden att den ska användas ännu mer. •. År 1928 fick parken över 150 nya lövträd samt 65 barrträd och över 1 600 buskar. 1930 gjordes planen till skridskoplan för första gången. ?7 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 NYHETER I slutet av juni nästa år ska Mannerheimparken vid Mikaelskyrkan i Åbo ha fått sig ett rejält ansiktslyft. Speciell belysning som lockar till rörelse med de mönster som skapas är en av nyheterna när Mannerheimparken vid Mikaelskyrkan i Åbo förnyas. TUSENTALS BERÄTTELSER. Då parken anlades planterades bland annat ett par hundra lindar och 1 500 buskplantor. Sparven är sedan 2015 en hotad art och därför ska de buskar som omger parken och där sparvarna trivs bevaras och vid behov förnyas på ett varsamt sätt. 10 pers) (vid dörren 12 €/person). Parken är byggd på 1920talet och den är 1,4 hektar stor. Det gör att parken är stängd för stads borna till och med nästa sommar. FOTO: ÅBO STADS MATERIAL Mannerheimparken i Åbo •. Den nya sandplanen med konstgräs passar bra för spel och på vintern kan den frysas till en skridskoplan, säger hon i ett pressmeddelande. 7 € Flerdagsbiljett 22 € (vid dörren 24 €) | Grupp 10€ / person (min. Också trottoarerna omkring par ken stängs för fotgängare medan byggnadsarbetena pågår. Visionsbild. Tillsammans med Mikaelskyrkan hör Mannerheimparken till Åbo stadspark, som har ett nationellt värde med åstranden, Runsala och den historiska parken i Kuppis. I parken finns en stor popula tion av sparvar. En invåna renkät som gjordes 2021 visade att stadsborna vill ha mer belysning i parken och det ska de få i och med den aktuella renoveringen. Parken, som tidigare gick under namnet Kyrkoparken, har träd som är omkring hundra år gamla, från 1920 och 1930talen. Därför är de nya lekredskapen anpassade till parkens historia och uppmuntrar besökarna till rörelse och motion. Den ska hållas öppen så länge det är möjligt. Parken bytte namn 1942 från Kyrkoparken till Mannerheimparken. FOTO: ÅBO STADS MATERIAL MED SAMMA BILJETT! TEMAT FÖR ÅR 2024 ÄR SPELANDAN. Renoveringen ska göras så att parkens historiska värden bevaras. Alla parkens ytor ska förnyas, men inga träd fälls. Arbetena med att förnya Manner heimparken inleds på måndag. Undan taget är den kombinerade gång och cykelväg som finns på Trädgårds gatan. Barnen ska få en klätterställning i form av ett slott. DEN SOM rör sig i parken ska också kunna känna sig trygg. •
Flera medlemmar är aktiva på tävlingsbanorna, till exempel blev Taru Vähämäki från Kimitoöns ryttare nyligen trea i distriktsmästerskapen i hoppning för finnhästar. RIDNING ÄR dock en hobby där prisnivån skjutit i höjden. En snabb prisjämförelse visar att en ridlektion ligger på cirka 35 euro, medan du kan få en viss rabatt vid köp av 10-gångerskort. – Det här är en ungdomsverksamhet som ger motion, som är för alla åldrar och som man utövar året om, säger Loisa. – Ridning är en hobby som lockar främst kvinnor och flickor. Ridstall Eskils lade ned ridskoleverksamheten våren 2023. Finns det tillräckligt med elev underlag för att starta ridskola här. – Jo, nog om det finns organiserad verksamhet, säger Loisa. ÅU har inte lyckats nå Nygårdin Talli trots upprepade försök. Tiina Loisa är ordförande för Kimitoöns ryttare, Clara Vistbacka är styrelsemedlem och Minna Hakala är sekreterare. Förutom att det är viktigt för återväxten inom ridsporten på Kimitoön lyfter hon fram hästhobbyn som ett ungdomsarbete som ingen stad eller kommun i Finland upprätthåller. Hon anser att Pegasus som plats ett stenkast från Kimito centrum är idealiskt för ändamålet, eftersom föräldrar kan uträtta ärenden under tiden barnen rider. Hobbyn stärker ansvarskänslan och i rekryteringar i arbetslivet kan man ha fördelar med en bakgrund bland hästar. – Hästen dömer inte folk. På frågan om det stora hobbyutbudet på Kimitoön konkurrerar ut ridningen säger Loisa att en djurälskare nog väljer stallet framom annat. – Kostnaderna för att ha hästar är stora, konstaterar Loisa. Dessutom finns ridskolan Nygårdin Talli, västerut från Kimito. Där lär man sig följa regler för att trygga säkerheten. Loisa tycker att samhället kunde komma emot ekonomiskt, till exempel genom skattelättnader för ridskoleverksamhet. Kimitoöns ryttare är en liten förening med cirka fyrtio medlemmar. 8. Hästen Tähden Töminä är föreningssekreteraren Minna Hakalas egen uppfödning. I anslutning till stallet Pegasus i Kimito finns både ridplan och ridhus. En fördel för föreningen är sam arbetet med Axxell Brusaby och med det tillgången till ridanläggRidföreningen hoppas på ny ridskola på Kimitoön •. Liksom nämnt hör inte ryttarna i alla stall på Kimitoön till just den här ridföreningen. Axxell Brusaby står i beråd att skriva kontrakt med en företagare som siktar på något slag av hästverksamhet här. Vidare lyfter hon fram hästhobbyn som avslappnande och som ett bra sätt att ”tömma hjärnan”, oberoende om man vill hålla den på hobbynivå eller sikta på mindre eller större tävlingsbanor. – Vi försöker erbjuda alla chansen att tävla och unga hästar möjligheten att komma i väg för att träna, säger Loisa. Tiina Loisa är ordförande för Kimitoöns ryttare och hon poängterar vikten av ridskoleverksamhet. Man önskar att samhället skulle ta hänsyn till den i sina beslut, säger Loisa. Loisa hoppas på ridskoleverksamhet. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 NYHETER Axxell Brusabys stalloch ridanläggning Pegasus i Kimito står tom efter att företaget Hevospalvelut Hanna Nurmi i somras flyttade till Bjärnå med hästar och ridskoleverksamhet. På Kimitoön finns några stall med ledd ridoch hästverksamhet. FOTO: EMILIA ÖRNMARK. Även om Kimitoön är ett ganska hästtätt område – med fem större stall och cirka tio små – finns det bland föreningen Kimitoöns ryttares medlemmar inte någon ridskola
Trottoarkanten har sakta sjunkit med tiden, enligt köpcentrets fastighetschef Janne Suominen. Flygbolaget som flyger mellan Mariehamn och Åbo meddelade tidigare i september landskapsregeringen att de kommer sluta flyga den rutten då den inte är lönsam. Liksom andra föreningar får Kimito öns ryttare stöd från kommunen enligt aktivitet och tävlingsprestationer bundet till nivå. Enligt nya uppgifter från Mikko Pietilä kan Kimitoöborna röntgas både i Salo och i S:t Karins, och röntgenapparaten i Kimito skulle behöva förnyas 2027, och inte 2026. Gulröda träställningar med varningsskyltar har placerats ut utanför Hansakvarteret på Eriksgatan i Åbo. Vilket ställer till det för ÅHS patienter som ska besöka sjukhuset i Åbo. FOTO: ANNINA SUOMINEN ÅU rättar En precisering till artikeln om röntgen som stänger i Kimito (ÅU i går). Det har visat sig att stenbeläggningen utsätts för kraftig belastning just där, enligt Laine. Men det är vissa juridiska frågor som vi måste utreda innan något är klart, säger socialoch hälsovårdsminister Arsim Zekaj. William Stenius/Nya Åland. I bakgrunden syns stall och manege. – Vi har haft en överläggning under torsdagen och beslut väntas komma tidigast på måndag. Åbo stads projektchef Janne Laine bekräftar per mejl att stenbeläggningen utanför Hansakvarteret ska repareras så småningom. ?9 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 ningar som är lämpade för tävling. Orsaken till kanthöjningen är en strukturell skillnad mellan dräneringsrännan och gatstenarna. Exakt vad som orsakat den flera centimeter höga skillnaden som nyligen upptäcktes känner han inte till. De har satt sig på olika nivåer i långsam takt, konstaterar han. Flera varningsskyltar kommer placeras ut så att ingen snubblar. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Trottoarsten sticker upp på farligt sätt i Åbo Hansakvarteret tvingades sätta ut varningsskyltar då en trottoarkant plötsligt började sticka upp farligt högt. Beslut om flyget mellan Åbo och Mariehamn väntas på måndag Ålands landskapsregering försöker hitta en lösning som säkerställer flygtrafiken mellan Åbo och Mariehamn. – Det är till nytta också för Axxells studerande, som får vara med i tävlingsverksamheten, både som tävlande och som arrangörer, säger Loisa. Därför har landskapsregeringen försökt hitta en lösning som gör att flygtrafiken ska fortsätta. I år fick KiRy cirka 1 200 euro. Hesburgers uteservering har funnits vid rännan men har nu tagits bort inför vintern. ETT LITET OMRÅDE på salutorget är också inhägnat för att ingen ska snubbla på stenar som ligger fel. Stenarna ska fixas så fort entreprenören kan avsätta resurser för reparationer. FOTO: ANNINA SUOMINEN Här ska stenbeläggning repareras så fort entreprenören har resurser, enligt Åbo stads projektchef Janne Laine. Då nivåerna blev farligt stora och det fanns risk för att folk skulle snubbla sattes varningsskyltarna ut. – Vi utreder vad som har skett och reparerar i samarbete med staden. Janne Suominen har inte hört om att någon skulle skadat sig efter att ha snavat på den uppstickande stenen. Orsaken är att underhållstrafik regelbundet kör till och från salutorget över stenarna, enligt honom. Vi jobbar med både en kortsiktig lösning för året ut och en långsiktig lösning. Den bedömningen har Hansakvarteret gjort och de placerade ut skyltarna i samråd med Åbo stad. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi NYHETER Vid Axxell Brusaby finns hästanläggningar för ridning och travsport. Orsaken är att gatstenarna invid en dräneringskanal sticker upp och att det finns risk för att snubbla på dem. FOTO: EMILIA ÖRNMARK Priser för ridlektioner, ett plock Ratsutalli Friskala, Åbo: strölektion 37 euro, 10-gångerskort: 350 euro (nybörjarkurs) Caballos talli, S:t Karins: strölektion: 50 euro, 10-gångerskort 460 euro Skärgårdsstallet, Pargas: strölektion: 40 euro, 10-gångerskort: 350 euro Melkkilän ratsutalli, Bjärnå: strölektion: 36 euro, 10-gångerskort: 300 euro Billnäs ridcentrum, Raseborg: strölektion 40 euro, 10-gångerskort 350 euro Källa: Bokningstjänsten Hopoti
Självskadebeteenden, exempelvis att personen skär sig själv eller bränner sin hud, är tecken som ska tas på allvar. Demonstrationen visade att aktivister enkelt kan samla gemensamma krafter för en aktion i vilket land som helst, helt i linje med Nordens och EU:s öppna inre marknad. Smärtan är en tung börda som personen känner att hen inte kan bli av med, men ändå går också den om, på ett eller annat sätt. Gör din omgivning trygg. Visa att du finns här, och kom samtidigt ihåg att du inte är professionell. Personen dricker mer, eller använder droger. Synen var dramatisk. Men allt fler börjar ställa sig frågan om vi kan utsätta oss för dylika risker i fortsättningen. Vandalism mot riksdagshuset ses straffrättsligt som allvarligare än vandalism mot vilken annan byggnad som helst. Som rättslig polstjärna står Finlands riksdag de facto högre än rätten att demonstrera på en specifik plats. Det kan kännas omöjligt att sova, eller så sover personen mer än vanligt. Samtidigt som en kan tänka sig att självmord är en permanent lösning till tillfälliga problem, är det faktiskt svårt för den självmordsbenägna att se en annan väg ut än döden. Knappast är varje människa sig lik innan de fattar sitt beslut. Bruka inte alkohol eller droger, och förvara potentiellt farliga föremål utom synhåll. Ett ”tillfälligt politiskt konstverk” kallade Elokapina aktionen, vilket fick många att just det se rött. En självmordsbenägen person kan prata om att hen känner sig hopplös, värdelös och att hen känner att det inte finns en väg ut. Men sympatier och förståelse hos den breda allmänheten. Skär inte heller ner i verksamhet som kan rädda liv, exempelvis kristelefoner, skyddshem och organisationer som arbetar med mental hälsa. Sprejattacken var ämnad att fungera som en ilsken väckarklocka för klimatpolitiken. Kanske personen inte vill vara vaken alls. Smärtan och de mörka tankarna går över. Skyddsintresset, som juridisk term, finns ju inte bara i det konkreta riksdagshuset utan i allt det som folkstyret och rättsstaten står för. Dessa åtgärder sker på ett rätt individuellt plan. När allting känns hopplöst ska det finnas alternativ. När någon ringer och ber om hjälp, bör en få svar. IFALL DU misstänker att någon är självmordsbenägen, så är det viktigt att lyssna utan att döma personen. Det finns ett demokratiskt symbolvärde i att riksdagshusets trappor har varit öppna och tillgängliga för alla. Men man bygger inte en bättre framtid tillsammans genom kontraproduktiva metoder som ofog och sabotage utan genom dialog och demokrati. Miljöaktivisternas attack mot Riksdagshuset är kriminellt effektsökeri som inte ger konstruktiva åtgärder, trots att klimatfrågan är angelägen. Aktivisterna klottrade inte bara ned en kulturhistoriskt värdefull byggnad, de utnyttjade öppenheten i samhället och skändade symbolen för parlamentarismens kärna. Det är oerhört viktigt att påminna personen om att självmord skulle innebära att det inte skulle finnas möjligheter längre. Vem du än är: du räcker till, du är älskad och du förtjänar att se vad livet ännu har att erbjuda. Myndigheter, rättsväsendet och medborgare har hittills haft stort tålamod med till exempel Elokapinas sittstrejker som stannat upp trafiken på centrumgator i Helsingfors, men nu anser många att miljöaktivisterna passerade en gräns. En del politiker vill till och med förbjuda rörelsen. Tidigare beteenden som är kopplade till självmord är också varningstecken, exempelvis ett tidigare självmordsförsök eller självmordstankar. Det är viktigt att vara uppmärksam på människor runt oss, våra nära och kära. Det var den svenska aktivistgruppen Återställ Våtmarker och finska Elokapina som i onsdags klottrade ned riksdagshuset i Helsingfors med röd färg i protest mot att Finland får betydande EU-bidrag för att avveckla torvindustrin, samtidigt som det finska statsägda företaget Neova fortsätter bryta torv i Sverige. Emma Andersson Fil.kand., studerar statskunskap och djurrätt ”Ifall du miss tänker att någon är självmords benägen, så är det viktigt att lyssna utan att döma personen.”. Det finns alternativ till självmord, trots att det inte känns som det nu. Hen kanske isolerar sig, ger bort ägodelar och både sömnoch matvanor kan påverkas. All smärta som personen bär på är som en tung ryggsäck som tröttar ut, och då kan tanken av självmord kännas som att ryggsäcken inte längre är där. Miljöaktivisterna har fått mycket uppmärksamhet för sitt rafflande tilltag, så i den meningen lyckades de i sitt uppsåt. Människor som har tankar om att ta sitt liv uppvisar fler eller mindre tecken på att det finns risk för självmord. Många reagerade med bestörtning på attacken mot vår parlamentsbyggnad, medan betydligt färre har visat förståelse för att ändamålet helgar medlen i kampen mot klimatkrisen. Personen kan ha traumatiska upplevelser i bagaget. Miljörörelserna har rätt i att klimatkrisen inte respekterar nationella gränser och frustrationen är förståelig, vi behöver global medvetenhet. Ifall du själv är självmordsbenägen är det viktigt att du berättar till någon om dina tankar och/eller planer om självmord. När en person omges av mörker och inte finner en väg ut, ska samhället finnas där. Beteendet hos en självmordsbenägen ändras. 10. Medierna har villigt sträckt fram sina mikrofoner och låtit kamerorna gå, i en märklig villfarelse om att människor som medvetet bryter mot lagen ska få föra fram sina bevekelsegrunder utan mothugg. Myndighetsbyggnader har dessutom ett särskilt skydd. Varje människa som tar sitt liv gör det av olika orsaker. Ifall din omgivning inte kan göras trygg eller du känner att du inte kan vara ensam, sök dig till ett ställe där du har sällskap av någon. Låt en professionell veta om din situation, kontakta din vårdcentral och ring 112 vid nödfall. Du är värdefull, och du är älskad. Äntligen får personen vila. Personen kanske känner att hen flyr verkligheten för en stund, och känner en tillfällig lättnad av att sova mycket. Det här rapporterar Mieli ry om den 10 september, vilket är den internationella suicidpreventiva dagen. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 LEDARE GNURF De ikoniska pelarna sprutmålade i blodrött, ingången dränkt av en färgflod och röda stänk på fönster och trappor. Det är svårt att se hur aktivisternas olagliga effektsökeri kunde ge upphov till ett större engagemang i miljöfrågor och konstruktivare klimatsamarbeten. Det är ingalunda en självklarhet i övriga världen att demonstrationer och åsiktsyttranden av olika slag tillåts vid landets parlament. Knappast. Hjälp personen på det sätt du kan. Samhälleliga åtgärder bör inte underskattas: allas tillgång till ett tryggt hem, tillräckliga tillgångar och stöd när man behöver det. Ingen vinner när medborgaraktivism övergår i vandalism ”Aktivisterna klottrade inte bara ned en kulturhistoriskt värdefull byggnad, de utnyttjade öppenheten i samhället och skändade symbolen för parlamentarismens kärna.” susanna.landor@aumedia.fi Susanna Landor KOLUMNEN Smärtan går över – det finns alternativ till självmord I Finland begår kring 750 personer självmord årligen, vilket är trefaldigt mer än omkomna i trafikolyckor
Skicka in insändaren på åu.fi/ kontakt/skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. Skicka in din ståndpunkt till Åbo stads planläggning via epost till kaupunkisuunnittelu@turku.fi eller per post till Stadsmiljö, Planlägg ning, PB 355, 20101 Åbo. FÖR ÅTTIO ÅR SEDAN förhandlade Finland om fred med Sovjet unionen. Miljontals judar fick sätta livet till på grund av nazisterna, liksom även många andra människor tillhörande någon minoritet. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. När vi är överens, ja då kan vi nå resultat. Bifoga kontaktuppgifter. Och därför behöver vi fortsätta ge Ukraina det stöd landet behöver. Och där behöver varje medlemsland också bära eget ansvar. Detta är mer än bara ett namn – det är en del av vår kultur och identitet. Det borde inte få gå så att det enda vi lärt av historien är att vi ingenting lärt. Min far hade deltagit i fortsättningskriget liksom så mången annan ung man och min mor hade vårdat sårade soldater runt om i Finland som ung sjuk sköterskestuderande. Paula Laine ”Det är för mig ofattbart att det inte finns metoder på olika nivåer att tillämpa för att garantera säkerheten och tryggheten för barn och unga.” Varför publicerar ÅU bilder på döda djur. Att skolan, utbildningen och forskningen fortsättningsvis är viktig står utom all tvivel. Dina åsikter kan göra skillnad och påverka det slutgiltiga beslutet. Vi behöver agera tillsammans på bred front. Jag är övertygad om att läsarna förstår vad som har hänt genom att läsa texten även utan bildbevis. Men det obehagliga är att det också finns synliga mot ståndare, som spelar direkt i Putins ficka.” Nummisbackens framtida namn är inte avgjort – ditt engagemang kan göra skillnad! Det finns fortfarande en chans att påverka! Diskussionen om namnändringen på stadsdelen Nummisbacken är långt ifrån över. Det handlar om krigsmateriel, förnödenheter och reda pengar så de kan skaffa det som är nödvändigt. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. Svaret fanns i uppslagsboken. Planläggningen i Åbo stad har nyligen föreslagit att ändra det svenska namnet på stadsdelen från Nummisbacken till Nummis. Och just nu är det mer aktuellt än någonsin. För vi kan inte ha en viktigare uppgift än att verka för fred och stabilitet i Europa. Var för sig är vi svaga, men tillsammans är vi starka. Finland har här legat i framkanten och nu behöver alla EUländer bjuda till. Länge levde vi i tron att vi aldrig mera skulle behöva uppleva ett krig så nära mera. ?11 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 DEBATT KOLUMNEN I Europas hjärta – har mänskligheten förmåga att lära av historien. Detta är mer än bara ett namn – det är en del av vår kultur och identitet. OCH DÅ DET GÄLLER dagens medievärld, de sociala plattformarna och digitaliseringen kommer vi inte att kunna stoppa utvecklingen. Dea Henrikson SVAR: Tack för responsen, Dea Hen rikson, som i en insändare undrar varför ÅU publicerar bilder på döda djur. Under min första tid som nyvald medlem av Europaparlamentet har det också varit mycket påtagligt. Vad är myndighetens ansvar i samman hanget och hur fungerar deras tillvägagångssätt. Det är för mig ofattbart att det inte finns metoder på olika nivåer att till lämpa för att garantera säkerheten och tryggheten för barn och unga. Du har möjligheten att tycka till om namnändringen fram till den 7 oktober 2024. En fråga jag ofta ställt mig under de senaste åren är om mänsklig heten har förmåga att lära av historien. Åsikter i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Barn och unga mår dåligt i dag och det finns otaliga exempel på det i samhället. Ja åtminstone får vi inte ge upp! Tvärtom. EU är i grunden ett fredsprojekt. Det kan inte vara så att missför hållanden ska pågå i åratal. Och dagens sociala medier erbjuder utmärkta plattformar – tyvärr – för att sprida också falsk eller miss visande information, rena lögner och halvsanningar. Men på nätet finns också mycket desinformation. Det är viktigt att minnas. Så vad kan vi då göra. Men även om detta förslag har tagits fram, finns det möjlighet för allmänheten att uttrycka sin åsikt fram till den 7 oktober. Susanna Landor chefredaktör, Åbo Underrättelser SKRIV GÄRNA INSÄNDARE till ÅU! Underteckna ditt inlägg med både föroch efternamn. Och hur ska barnet och ungdomen våga berätta, då de möts av myndig hetens undermåliga engagemang och kyla när de har det som svårast. Därför är bilden motiverad. Vi förutsätter att du som presenterar upp gifter som fakta har använt trovärdiga källor. Bra att ÅU skriver om förekomsten av vargar i Egentliga Finland! Med tanke på yngre läsare väcks dock frå gan huruvida det är nödvändigt att publicera bilder av döda djur liksom av får som vargarna har tagit eller av en död varg. Insändarens maximilängd är 2?200 tecken inklusive mellanslagen.. Nummisbacken har en lång och anrik historia. I MIN BARNDOM fick man slå upp i till exempel Nordisk familjebok, då man undrade över något. ÅU strävar alltid efter en informa tiv och saklig bildjournalistik, men vill inte fjärma läsaren från naturen eller skyla över verkligheten. Barn och unga är en produkt av sin familj och av sin omgivning, hur ska vi då göra för att trygga deras uppväxt till empatiska vuxna. Det ligger i Finlands och hela EU:s intresse att Ukraina vinner kriget. På något sätt känns det som att världen blir mer och mer fylld av människor som inte bryr sig om det som hänt tidigare, eller som än värre – förnekar att det som hänt verkligen har hänt. Enligt museiforskaren Sanna Kupila har namnet Nummisbacken använts i över 200 år, och dess his toriska värde sträcker sig tillbaka till tiden då området var en del av Nummis socken, en benämning som sträckte sig från Aura å till Pikis och Kustö. Hur gick det. Det är inte för sent att påverka – din röst är viktig!” Vem lyssnar på barnet och ungdomen utan att ringakta eller fördöma. Jag minns till exempel en gång då jag ville veta vad Mozart dog av. Det heter så fint att man följer FN:s barnkonvention som också är ratificerad i finsk lag. Det har nämligen kastats fram, att det finska nuvarande namnet Nummi ska ändras till ”Nummen pakka” för att bättre spegla både den historiska betydelsen och den nuvarande användningen. Vi är 720 medlemmar av Europaparlamentet som representerar 27 länder och 440 miljoner invånare. Men tillsammans kan vi också här åstadkomma mer än var för sig. Det är inte för sent att påverka – din röst är viktig! Ulla Achrén Mathias Mattsson ”Genom att delta i diskussionen kan vi se till att den historiska och kulturella identiteten för Nummisbacken bevaras för framtida genera tioner. Men det obehagliga är att det också finns synliga motståndare, som spelar direkt i Putins ficka. I DAG KÄMPAR UKRAINA för sin självständighet och frihet varje dag mot ett aggressivt Ryssland. Att vi aldrig skulle glömma. Vem lyssnar på barnet och ung domen utan att ringakta, fördöma eller nonchalera. Något jag är väldigt glad över. Och Ukrainas kamp för frihet är inte bara deras, den är också i förlängningen vår. Anna-Maja Henriksson Europaparlamentariker, Renew Europes vice ordförande, SFP ”Glädjande nog kunde Europa parlamentet senaste vecka godkänna en resolution om stödet till Ukraina med bred majoritet. Vi behöver uppmuntra till kritiskt själv ständigt tänkande, och det gäller inte bara barn och unga utan också oss vuxna. När barn och unga far illa i samman hang som inte fungerar, vem bär då ansvaret. Många invånare och grannföre ningar delar åsikten att det svenska namnet Nummisbacken bör förbli oförändrat, trots eventuella föränd ringar i det finska namnet. I dag finns informationen på nätet, tillgängligt på några sekunder. Och just här erbjuder EU den plattformen. I en tid då utbildningsnivån borde vara högre och tillgången till fakta och information bättre än någonsin, ter det sig minst sagt märkligt. Genom att delta i diskussionen kan vi se till att den historiska och kultu rella identiteten för Nummisbacken bevaras för framtida generationer. Men hur för verkligar man den och garanterar säkerheten och tryggheten för barn och unga. Glädjande nog kunde Europaparlamentet senaste vecka godkänna en resolution om stödet till Ukraina med bred majoritet
De neutrala för inte så mycket väsen av sig. Polisen ger inte mer detaljerad information än så för att skydda de målsägandes identitet. – Vi kommer att informera om nya ägare efter hand, säger Kaikkonen. En visualisering av Blastrs planerade stålverk i Joddböle i Ingå. ÅU Ingå-Sjundeå miljöförening anser att fabriksprojektet har långvariga negativa följder för klimatet och naturen, och sociala följder över kommungränserna. – Stålverket kommer att locka nya företag till Ingå. FOTO: LUMART FOR BLASTR GREEN STEEL ”Motståndet i Ingå är inte större än mot stora projekt på annat håll.” ANTTI KAIKKONEN Blastrs Finlandschef Antti Kaikkonen, här på ett invånarmöte, bor i Ingå på fritiden och är landschef på Blastr i Finland. 12. – Att Tesi ser stålverket som ett strategiskt projekt för Finland är ett bevis för att vi är på rätt väg, säger Kaikkonen. Gripandet gick lugnt till. Byggnadsoch miljönämnden i Ingå har valt en medelväg och beslutat vänta på miljökonsekvensbedömningen innan man fortsätter med planeringen av området. 19 Biljetter från 38 € + serviceavgift Konserten är tvåspråkig. I förgrunden Inkoo Shippings hamn och LNGterminalfartyget Exemplar. Stålverket omfattar cirka hälften av det planerade området. Från början var tanken att planeringen skulle vara klar under pågående fullmäktigeperiod. Platsen är alltid fel enligt någon. Kaikkonen tror att stödet blir ännu större när de konkreta positiva följderna börjar synas i samband med att bygget kommer i gång och arbetstillfällen uppstår. – Motståndet i Ingå är inte större än mot stora projekt på annat håll. Enligt Kaikkonen har man velat ha en öppen dialog med Ingåborna från början. Den borde vara klar i slutet av november. Men det är de negativa rösterna som hörs. Det var ingen fara för utomstående. Många grannar har också uttryckt sin oro över bland annat utsläpp, buller och förändrade landskap. Blastr kommer förbereda ansökningarna om behövliga miljötillstånd i slutet av året. Men vi besöker ofta Joddböle med dem. – Jag är inte överraskad. Därefter kan Ingå kommun fortsätta med planläggningsarbetet. Vi hoppas förstås att planeringen framskrider och man diskuterar antagligen i kommunen om hur man ska gå vidare. Man hoppas få loven beviljade under första halvan av 2026 så att man sedan kan fatta ett investeringsbeslut och komma i gång med byggandet så att fabriken kan börja producera i slutet av årtiondet. Det här ger fel signal om projektets framskridande, bromsar upp processen och förhindrar i värsta fall projektets genomförande”, skriver företagarna i en insändare i tidningen Västra Nyland. – Det är det enda sättet om man vill förstå alla synpunkter och det enda sättet för oss att kunna svara på folks farhågor. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 NYHETER Polisen grep man i bostad i Ingå Polisen fick ett uppdrag till en privat bostad på Björkkullavägen i Ingå på torsdagen och grep en person. Vi kommer själva också att behöva ett eget kontor i Ingå. Blastr har hittills ingått strategiska partnerskap med stålproducenten Cargill Metals, stålhandelsföretaget Interfer Group, Vanir Green Industries och statens industriinvesteringsbolag Tesi och pengarna räcker till de förberedande arbeten som görs nu. FOTO: KRISTOFFER NÖJD 12.10.2024 Åbo, Åbo konserthus SOLISTER ANNA INGINMAA JA WALTTERI TORIKKA Biljetter från 47 € + serviceavgift • Ami Aspelund • Jannike • Nicke Lignell • Dirigent Henrik Wikström Stormskärs Lasse – Lasse Mårtenssons oförglömliga musik Fre 25.10. – Vi har ännu inte alla svar. Nämnden beslöt i praktiken att skjuta upp planläggningen till följande fullmäktigeperiod med rösterna 6–3. Nu är det lättast att vara i Helsingfors eftersom många av våra samarbetspartner kommer till Helsingfors-Vanda. Men vi anser att vi har levererat alla de uppgifter kommunen har begärt av oss, säger Blastrs Finlandschef Antti Kaikkonen. Många stöttar oss också. ATT KOMMUNEN valde skjuta upp planeringen förargar Ingå företagare som anser att det kolsnåla stålfabriksprojektet är betydande på riksnivå, särskilt för Ingå och Västnyland, och en unik och storskalig möjlighet för Finland att öka sin ekonomiska konkurrenskraft och bekämpa klimatförändringen. Men ju längre vi kommer i fabrikens tekniska planering och har mer svar att ge, desto positivare blir tonerna. Flera polispatruller deltog i uppdraget. Det tror jag väger tyngre än farhågorna som finns just nu. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Kommunen saktar ner farten för stålverket i Ingå •. Men vi kan visa att verksamheten passar bra just i Joddböle och att allt beaktas i den tekniska planeringen. Nylands förbund, däremot, ställde sig positivt till projektet i Joddböle så sent som i måndags. Blastrs planerade fabrik för grönt stål i Joddböle i Ingå delar åsikterna. Detta är en fortgående process. Där en del ser hot, ser andra möjligheter. Han poängterar att det inte enbart är Blastr som drar nytta av en plan för hamnoch industriområdet Joddböle vid Fagerviken i Ingå. Blastr är en större helhet. Just nu väntar Blastr, kommunen och andra intressenter på att Afry ska bli klar med miljökonsekvensbedömningen. Kaikkonen tycker ändå att de som öppet stöttar projektet har hörts mer på sistone och nämner Ingå företagare som ett exempel. Men kommunen har gjort ett bra arbete, säger Kaikkonen. – Miljökonsekvensbedömningen och planeringen är nu separata projekt. STÅLVERKET BEHÖVER fyra miljarder euro i finansiering. Ärendet utreds som bland annat olaga hot och misshandel. ”Som företagare förvånas vi nu över det politiska beslutsfattandet i kommunens miljöoch byggnadsnämnd. Borgå, Grand, kl
Mat har de så att det räcker, men om den känner sig hotad är det ingen skillnad på barn eller vuxen. – Det borde göras något innan det händer något hemskt. På vägen mellan Ölmos och Stusnäs kan den simma över en vik eller gå genom Kärra, vilket är troligt säger Eriksson. Vi måste bedriva en sådan rovdjurspolitik som gör det möjligt att i Finland jaga varg i stamvårdande syfte, vilket är nödvändigt också med tanke på säkerheten. ”Denna lösning, som gör vargens skyddsstatus flexiblare, är ett steg framåt för att människan och vargen ska kunna leva sida vid sida i Finland. – Det är ett tydligt tecken på att vargen inte är rädd för människodoft mera. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Ja till sänkt skyddsstatus för varg från majoritet av EU-länderna Vargen kan gå från att vara en strängt skyddad art till att bli en skyddad art. Då kan det uppstå farosituationer. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Halväten hjort hittad nära skolbarnens busshållplats •. ?13 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 NYHETER En klar majoritet av EU:s medlems länder understöder ett förslag om att sänka skyddsstatusen för varg. – Nog får vi börja vara oroliga. – Men inte anfaller vargen utan orsak. Först ska förslaget gå genom Europeiska rådet, och sedan till den ständiga kommittén för Bernkonventionen, som i sin tur fattar det slutliga beslutet. Fred Nordell i Kärra på Kimtioön säger att han hittade det färska kadavret mindre än hundra meter från busshållplatsen där skolbarn väntar på bussen på morgnarna. FOTO: FRED NORDELL. Det säger Fred Nordell som vid halv åttatiden på fredagsmorgonen observerade en halväten hjort på en åker nära Ytterölmos vägskäl i Kärra på Kimitoön. Kommissionen har nu fullt stöd för att föra ärendet vidare”, skriver jordoch skogsbruksminister Sari Essayah (KD) i pressmeddelandet. Bernkonventionens ständiga kommitté sammanträder i början av december 2024. Dessutom fick han tidigare i veckan höra om en vargobservation inte långt från Kärra. Kaj Eriksson säger att processen är att det först ska göras fördrivningar med hund eller drevkedja eller liknande. Sedan då vargen tycker att vi är på deras revir så är vi ett hot, och då vet man inte vad som händer. – Nå, nog ska man ta det på allvar då vargarna rör sig i byarna. Vargens nuvarande status som strängt skyddad art slogs fast 1979 i samband med att Bernkonventionen undertecknades. Den vargen rör sig mellan Ölmos, Kärra och Stusnäs. Han säger att han inte är orolig för egen del, men platsen där varg nu attackerat en hjort oroar honom mycket. Vargarna borde skrämmas iväg eller på något sätt fås bort. FRED NORDELL säger att det måste ha hänt på morgonsidan, för blodet flöt fortfarande vid revbenen. FOTO: ARKIV ”Lon är inte riktigt kapabel att bita av sådana bitar.” KAJ ERIKSSON rovdjurskontaktperson på Kimitoön Den halvt uppätna hjorten. Den jagar där byte finns och reagerar inte på annat. De lokala förhållandena och ökningen av rovdjursbestånden måste tas i beaktande. Men när de är här och vi har barn som ska till skolan tycker jag nog det är skrämmande. Borde man göra något nu angående den aktuella vargen eller vargarna. Den känner inget hot av den. – Men jag tror inte det är det gänget som kommit över till Kärra, eftersom det redan finns vargar i området, säger Eriksson. – Det är inte normalt. Beslutet har föregåtts av ett enormt påverkansarbete, och Finland har varit mycket aktivt i ärendet på EU-nivå under det senaste året. Förslaget, som lades fram av EUkommissionen i december i fjol, innebär att vargens skyddsstatus skulle ändras från en ”strängt skyddad art” till en ”skyddad art”. – Om man är ute och går med hunden så kan hunden uppfattas som ett hot av vargen. Är man redan i det läget i Kärra. Eriksson manar också hundägare till vaksamhet. I Finland trädde konventionens överenskommelser i kraft 1986. Ändringen får stöd bland EU:s medlemsländer. Bernkonventionen är ett internationellt bindande dokument där de länder som skrivit på förbinder sig att skydda vissa djuroch växtarter och/eller habitat. Och tidigare i veckan observerades troligen samma varg i Ölmos, bara 2–3 kilometer från Kärra. FOTO: PIXABAY Fred Nordell är själv jägare, och på bilderna han tagit ser också en icke-jägare att hjorten är mycket illa åtgången. Det blev klart på onsdagen, då medlemsländerna fastställde att ärendet förs vidare. I Finland är vargen dock fortfarande starkt hotad, konstaterar Miljöministeriet i ett pressmeddelande. Det är helt säkert varg, en eller flera. ÄNDRINGEN MOTIVERAS med att vargstammen utvecklats i en positiv riktning. Finland har understött EUkommissionens initiativ om att ändra vargens skyddsstatus enligt Bernkonventionen från en strängt skyddad art till en skyddad art och uppmuntrat till motsvarande ändringar i bilagorna till habitatdirektivet. Lon är inte riktigt kapabel att bita av sådana bitar, säger Eriksson. Till Kyrkobyvägen är det också under hundra meter – och till busshållplatsen där skolbarnen väntar på morgnarna är det 60–70 meter uppskattar Nordell. – Det är hundra procent säkert varg. M an har nämligen observerat två vargar i Stusnäs–Genböleområdet, och det kan ha varit de som varit i farten, konstaterar Eriksson. Detta gör samtidigt skyddet av denna värdefulla art mer godtagbart”, skriver miljöminister Kai Mykkänen (Saml) i Miljöministeriets pressmeddelande. Men man kan ansöka om tillstånd att fördriva varg, som man hållit på med i Pargas och ute i skärgården. Totalt räknar han med att det finns 8–10 vargar på Kimitoön nu. – Den kan ju vara långt borta redan. Bland annat publicerade man så sent som i augusti ett gemensamt uttalande, underskrivet av över 300 föreningar och organisationer, där man vädjar till beslutsfattarna inom EU att tänka om. Vi får mer och mer av sådana observationer. Man ska fundera lite mer än tidigare. – Om de är i skogen är det en sak. ROVDJURSKONTAKTPERSON Kaj Eriksson på Kimitoön säger, utgående från en bild han fått på hjortkadavret, att det troligen är varg som varit i farten. KAJ ERIKSSON säger att en ensam varg observerats i Kärra by tidigare i år. Dessutom är det ju många här som har husdjur. – Det är så mycket ätet på den och baklåret är bortrivet. Jag tror det är flera, för det fanns spår med olika storlek vid hjorten, säger Nordell. Finland lyfte senast fram vargfrågan som ett eget informations ärende i rådet för jordbruk och fiske i januari 2024. – Lon far alltid i nacken på hjortarna, men här är halva djuret ätet från bakbenen. Samarbetet med de likasinnade länderna har varit gott. Men han konstaterar att det kan ha varit flera vargar som anfallit hjorten i Kärra. Visst är vi på landsbygden, men på platsen där det hänt finns det hus åt alla håll egentligen. En del hundar är rädda för vargen, men andra hundar skulle helst jaga vargen. I Tappo-, Smedsböle-, Lappböleområdet finns dessutom en kull med 4–6 vargar. Sedan kan polisen bevilja avlivningstillstånd om vargen inte slutar vistas i tätort. Borde man som förälder vara orolig. Om beslutet att ändra skyddsstatusen godkänns, kan kommissionen därefter inleda beredningen av en ändring av bilagan till EU:s habitatdirektiv. MILJÖOCH djurrättsorganisationer, däribland WWF och Birdlife International, motsätter sig planerna på att ändra vargens skyddsstatus. Här är öppen åker, och till närmaste hus är det under hundra meter. ”Detta beslut är viktigt och nödvändigt för att föra rovdjurspolitiken i en ny riktning. Jag är glad över att medlemsländerna har insett vikten av att möjliggöra en socialt hållbar förvaltning av vargstammen. Men det är svårt att få effekt i fördrivningarna. Vad säger du om platsen, så nära bebyggelse och skolbarnens busshållplats
Att sätta ut ”man överbord”-båten var inte att tänka på. Men vi fortsatte att jobba, säger han. I GRYNINGEN körde de närvarande fartygen i konvoj över området för att leta efter ytterligare överlevande. – Vi låg och rullade, 25 grader åt vardera hållet som mest. – Mariella och Silja Europa hade saktat ner till 10–12 knop, medan Estonia körde fullt. FOTO: OLYCKSUTREDNINGSCENTRALEN –?Vädret var fruktansvärt hårt, med våghöjder på 7–14 meter, och en vindstyrka på upp till 30 sekundmeter, säger Jan-Tore Thörnroos. Jan-Tore Thörnroos blev dock kvar på jobb. – Till hundra procent. Kylskåpen kanade ut på golven, minns Jan-Tore Thörnroos. – Jag blev ännu mer försiktig när det gäller farter och krafter – det går att köra sönder också det största fartyg, säger han. Vädret var fruktansvärt hårt, med våghöjder på 7–14 meter, och en vindstyrka på upp till 30 sekundmeter, säger han. Besättningen turades om, kockar och andra, säger Jan-Tore Thörnroos. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 30 år sedan Estonia förliste – Många i besättningen ville fira ner sig för att rädda människor ur vattnet, jag hade ett jättetryck på mig. Susanna Skogberg/Nya Åland nyheter@aumedia.fi Viking befälhavare: ”På gränsen för vår egen säkerhet” •. Men flottarna var inte konstruerade för att vinschas upp igen. För sin egen del kände han att han hade rederiets stöd. – Det fick vi göra för hand. Med alla människor som låg i vattnet var det uteslutet att ha propellrarna igång. 852 personer omkom. FOTO: OLYCKSUTREDNINGSCENTRALEN ”Jag blev ännu mer försiktig när det gäller farter och krafter – det går att köra sönder också det största fartyg.”. På ett mer personligt plan säger han att katastrofen gjorde honom ännu mer ödmjuk inför naturens krafter. Men vid det laget hade de flesta redan sett på tv vad som hade hänt, säger Jan-Tore Thörnroos. Jag tänker ofta på de som vi nästan räddade, de vars krafter tog slut i sista ögonblicket och som försvann i djupet. Inte minst med tanke på att de ombordvarande – besättning och passagerare – ofta talar olika språk. HAN STOPPADE Mariellas maskiner så snart de nådde platsen för förlisningen. Men snart så syntes inte Estonia mer, inte på radarn heller. Det säger Jan-Tore Thörnroos, befälhavare på Viking Lines Mariella, det första fartyget att nå fram till platsen för Estonias förlisning under katastrofnatten. Men han ångrar inga beslut som han tog. Men risken var så stor. Men vi kom på att prova med räddningsflottarna, säger JanTore Thörnroos. – Man är så liten som människa. 25 överlevande togs omhand ombord på Mariella. Efter att vi kommit in i skärgården samlade jag passagerarna i nattklubben för att berätta om olyckan. I Stockholm väntade medieuppbådet, och debriefing. – Vi hade en ny radar och trodde först att det var något fel på den, säger Jan-Tore Thörnroos. 14. Thörnroos hade den natten bett styrman dra ner på farten söder om Utö, på grund av den grova sjön. Estonia förliste natten till den 28 september 1994. Det var på gränsen för vår egen säkerhet, passagerarnas och lastens. – Många i besättningen ville fira ner sig för att rädda människor ur vattnet, jag hade ett jättetryck på mig. Nils-Erik Eklund ringde varje lördag, vi hade en tät kontakt, och han var den förste utanför kretsen som jag ringde till efter att vi tagit emot nödsignalen från Estonia. – Vid 12-tiden fick vi tillåtelse att köra mot Stockholm. – Deras Superpuma var den enda som klarade att landa på vårt däck, säger Jan-Tore Thörnroos. – Men det slog ändå för mycket, så jag ringde styrman från hytten för att be honom dra ner lite till. – Den hade slagits i bitar mot fartygssidan. Det var då jag hörde Maydaysignalen, det hördes att de hade panik. En svag konstruktion i kombination med hög fart: det var det som ledde till olyckan, säger han. FOTO: STEFAN ÖHBERG/NYA ÅLAND 137 personers liv räddades i förlisningen. Han ställdes inför en svår avvägning: sitt eget fartygs och de ombordvarandes säkerhet mot Estoniapassagernas överlevnad. – Jag tänker i dag att vi borde ha bytt besättning i Stockholm. Efter katastrofen delade han med sig av sina erfarenheter och iakttagelser i arbetsgrupper, utredningar och medier. Men fartyget blev förstås manöverodugligt. Vi var så nära Estonia att vi kunde se ljusen, och ändrade kurs åt det hållet. – Med de hjälpmedel som stod till buds kunde vi inte ha gjort något annat eller något mer än det vi gjorde, säger han. KATASTROFEN KOM förstås att påverka Jan-Tore Thörnroos både professionellt och personligen. Han märkte efteråt att de i besättningen som deltagit aktivt i räddningsarbetet hade lättare att hantera olyckan mentalt än de som inte gjort det. Jan-Tore Thörnroos var befälhavare på Viking Lines Mariella, det första fartyget som nådde fram till platsen för Estonias förlisning under katastrofnatten den 28 september 1994. Han återkommer till hur ofantligt viktigt det är med besättningens kunskap och kommunikationsförmåga. Jan-Tore Thörnroos är också trygg med att haverikommissionens slutsats när det gäller olycksorsaken. En besättningsman – med flytväst, säkerhetssele och lina – firade ner sig i en av fartygets räddningsflottar, och lyckades rädda några ombord på den. Jag sprang upp på bryggan, hann inte ens ta på mig skjortan. 17 av dem räddades av fartygets egen besättning, de övriga av gränsbevakningens helikoptrar
01.35: Nödgeneratorn slutar fungera. 01.15: Estonia har 15 graders slagsida. Stora lastbilar placeras akterut och mid skepps, utan hänsyn till viktfördel ningen tvärskepps. Den hade varit på service och saknade därför dörrar. Då lärde vi oss vikten av att informera medier och allmänhet på ett sakligt sätt, säger Stefan Björk bom. – När vi landat på Utö kunde jag lägga hela kroppen mot vinden och den höll mig upprätt. EFTERSOM HELIKOPTERN inte fick flyga i mörker dröjde det till gry ningen innan de lyfte från flygfältet i Mariehamn. Av de över 65 år räddades endast 3 procent av männen och inga kvinnor. Som läkare hade han lärt sig att stänga av allt ovidkommande vid en kris. 04.50: Åtta fartyg och fyra heli koptrar finns på plats. Esto nia börjar svänga söderut. Källa: Haverikommissionen Estonias sista resa •. – Något sådant här fanns inte. FOTO: JONAS EDSVIK/NYA ÅLAND. Första Maydaysignalen går ut. Fönsterrutor och dörrar på akterdäck slås sönder och inredningsdäcken börjar vatten fyllas. 22.00: Estonia passerar fyren Osmussaar. Vi flög med Matti Aalto i hans helikopter. Kristeamet som han ingick i hade övat för olyckor till sjöss, men sce narierna hade snarare handlat om bränder och kollisioner. 00.55: Den vakthavande matrosen hör en hård metallisk smäll från bogområdet och rapporterar det till bryggan. •. Andra Maydaysignalen går ut. Men hjärnan har förträngt detal jerna. Stefan Björkbom minns hur hårt väder det var ännu på morgonen. •. – Det väsentliga var att de fick nå gon att prata med, det psykosociala stödet, säger Stefan Björkbom. 03.05: Första helikoptern anländer till olycksplatsen. – Tack vare att militären var där så fanns det bränsle så att alla he likoptrar kunde tanka. – Jag fick också krishjälp, något som inte var så vanligt då, säger Stefan Björkbom. Rent medicinskt fanns det inte så mycket att göra förutom att värma upp de nedkylda olycksoffren. – Där fanns från början bara en häl sovårdare. Helikoptrarna instrueras att bärga kroppar ur havet. Nödbatterierna fungerar ännu, vilket räcker till en begrän sad belysning. 10.00: Inga fler överlevande hittas. 01.22: Slagsidan är 35 grader, styrbords huvudmotorer stannar. 27 september 16.20: Lastningen inleds ombord på m/s Estonia i Tallinn. Helikoptrar från Finland och Sveri ge flög fram och tillbaka mellan Utö och olycksplatsen med överlevande. 852 personer dog när Estonia gick under. 01.27: Huvudgeneratorerna stan nar. Farten var cirka 19 knop. Av de 137 som räddades var 111 män och 26 kvinnor (22 respektive 5 procent av de ombordvarande). – Det enda problemet var nyhets medierna, att vi inte hade någon beredskap att svara på mediernas frågor. Och jag kan fortfarande inte hålla ett föredrag om detta, säger Stefan Björkbom. 01.30: Slagsidan är 60–70 grader. HAN MINNS inte hur många över levande han såg och talade med på Utö, eller när den sista överlevande anlände till Utö. Flertalet räddade var mellan 15 och 44 år. Stefan Björkbom for då till akuten där han anmälde sig som frivillig att flyga till Utö, som låg nära olycks platsen. 01.20: Slagsidan är 30 grader, babords huvudmotorer stannar. 02.30: Sjöräddningscentralen fastställer formellt att situationen utgör en storolycka och initierar larm till bland andra den regionala sjöräddningsexpert gruppen. De tre som åkte ut med Matti Aalto träffades några gånger efteråt för att tala om sina upplevelser. 01.14: Bogvisiret lossnar och sliter med sig rampen som öppnas. Klockan 01.29.39 hörs en otydlig fråga, det är den sista kommunikationen från Estonias brygga. 28 september 00.25: Estonia girar vilket gör att hon möter sjön på babords bog. Då sa de ”sätt på tv:n”. Resan tog 45 minuter. När Estoniakatastrofen inträffade var Stefan Björkbom primärvårdschef på hälsocentralen på Åland och medlem i landskapets katastrofberedskapsgrupp. Samtidigt sänder Sjöräddningscentralen i Åbo ut signaler till OHHVG:s (Superpuma) besättning. 01.24: Slagsidan är 40 grader, med styrbordssidan mot vågorna. 19.15: M/s Estonia avgår från Tal linn, 15 minuter efter utsatt avgångstid. Det allmänna internationella livbåts larmet utlöses ombord. Jag minns att jag de första åren efter olyckan kände ett fysiskt obehag av att höra helikopterljud. Försvarets bas på Utö blev mottag ningsplats för drygt 30 överlevande som helikoptrarna lyckades rädda ur havet. Militären såg också till att inga reportrar tog sig till Utö, och stoppade också all kommunikation dit förutom att de räddade fick tala med sina anhöriga, säger Stefan Björkbom. 01.29: Estonias sista kommunika tion med Mariella och Silja Europa. – De ringde mitt i natten och sa att Estonia hade sjunkit. Det ledde till att Estonia lämnade hamnen med babords krängningstank nästan full och styrbordstanken tom. – Jag jobbade där som ett proffs. 09.00: De sista överlevande hittas. Visiret bryter strax därefter bogrampens lås anordningar. •. 01.00: Strax efter klockan 01 träffas bogvisiret av kraftiga vågor som gör att låsanordningarna brister. Vi var tre som for iväg: en sjukskötare, en ambulansförare och jag. ?15 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 30 år sedan Estonia förliste Majoriteten män bland de överlevande •. Åtta av de räddade från Estonia kom att vårdas på Ålands central sjukhus. 02.24: Mariehamns central kontak tar flygtrafikledningen att anmäla sig till flygplatsen. Hon närmade sig or dinarie tidtabell trots förseningen från start. – Men de visste inte vem jag var, så jag fick gå in i lugn och ro. Men vi satt fastspända så det gick bra. Det sista förståeliga meddelande som kommer från Estonia är ”Verkligen illa, det ser verkligen illa ut här nu”, och går ut klockan 01.29.27. Susanna Skogberg/Nya Åland Stefan Björkbom vårdade över levande på Utö Vårdpersonalens insats på Utö handlade om att värma upp de svårt nedkylda och chockade patienterna, och prata med dem. Vakthavande styrman sänker farten. Strax därefter vattenfylls bryggan delvis. 01.50: Estonia försvinner i havet. – De flesta var unga och friska, men jag minns en äldre man i chock som vi skickade till Åbo, säger Stefan Björkbom. Han stannar kvar vid bogen i ungefär fem minuter. ”Det psykosociala stödet var väsentligt”, säger Stefan Björkbom. Jag sa ”kom inte med någon övning nu igen” – vi hade haft många övningar i gruppen. Han minns själv uppbådet av re portrar utanför sjukhuset när han själv återvände från Utö. Men sjukhuset fungerade bra – det var ju inte så många patienter som kom dit, säger Stefan Björkbom
– Men vi har övat tillsammans med dem många gånger längs med åren och vi har ett bra samarbete i dag, säger Guseff. De cirka 70 personerna evakueras främst med helikoptrar men kanske också med båtar. – Den ordnas på vårt bevakningsområde som sträcker sig ungefär från Hangö till Torneå. 16. Om det inte är den största så är det en av de största. Kring 70 personer evakueras och minst lika många deltar från flera olika myndigheter, säger Niklas Guseff. I land tar sjukvårdarna och räddningsverket hand om de evakuerade och en evakueringslokal upprättas i Strandnäs skola i Mariehamn. SJÖBEVAKNINGEN LEDER en stor sjöräddningsövning i Finland varje år. I helgens övning skulle Sverige och Estland också varit med men de hamnade avboka. Niklas Guseff, sektorchef vid Västra Finlands sjöbevakningssektion i Åbo, ledde sin sannolikt största sjöräddningsövning hittills natten till lördagen. På den tiden hade man en väldigt dålig lägesbild och radioförbindelse och man visste inte var exakt olyckan skedde. Super Puma-sjöräddningshelikoptrar från Åbo och Helsingfors flygs in till övningen, liksom personal från Åbo universitetscentralsjukhus ÅUCS. Då råkade Guseff vara ombord på Viking Lines M/S Mariella (numera Corsica Ferries M/S Mega Regina). Ofta ordnas övningar i bra väder dagtid men nu utlovades mörkt och regnigt och troligen höga vågor. – Jag vill samtidigt inte säga att man inte gjorde sitt allra bästa enligt de förutsättningar och den teknik som fanns då. Han hade sommarjobbat på Mariella och då olyckan inträffade deltog han i räddningsarbetet. •. Annina Suominen annina.suominen@aumedia.fi Sällsynt stor övning på Eckeröfärja genomfördes i natt Niklas Guseff är sjöbevakare med lång erfarenhet av yrket. På frågan om det har präglat hans liv svarar han så här: – Det var en osannolik och fruktansvärd olycka som knappast någon hade kunnat förutsäga. Där spelar Röda Korset en stor roll då de hjälper de evakuerade, också med mentalt stöd, samt serverar mat och dricka. I DAG fungerar räddningssamarbetet bättre, konstaterar han. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 30 år sedan Estonia förliste – Övningen handlar om att det uppstår en brand på Eckerölinjens färja som kör mellan Sverige och Eckerö på Åland. Vädergudarna bjuder på en extra utmaning. På den tiden hade man en väldigt dålig lägesbild och radioförbindelse och man visste inte var exakt olyckan skedde. Beredskapen är bättre i dag. FOTO: NYA ÅLAND/JONAS EDSVIK ”Vi övar mera tillsammans med andra länder och tekniken är bättre. Guseff är själv på plats på Åland för övningen. För 30 år sedan råkade han också av en slump befinna sig på Viking Lines M/S Mariella då Estonia förliste. Den här gången övar vi på hela kedjan vilket gör övningen större än vanligt. AV EN slump ordnades storövningen exakt 30 år efter Estoniaolyckan. Det uppstår också en blackout på färjan, som börjar driva mot land. – Vi övar mera tillsammans med andra länder och tekniken är bättre. Samma natt som det var 30 år sedan Estonia sjönk.. Det är en upplevelse som jag inte hade velat ha, men den har inte inverkat så värst mycket på mitt liv. Beredskapen är bättre i dag. Jag vill samtidigt inte säga att man inte gjorde sitt allra bästa enligt de förutsättningar och den teknik som fanns då.” NIKLAS GUSEFF, sektorchef vid Västra Finlands sjöbevakningssektion i Åbo om skillnaden mellan räddningssamarbetet 1994 då Estonia förliste och i dag
Manuset till ”Den vilda roboten” är av Chris Sanders som också regisserat den mycket vackra filmen, visuellt och innehållsmässigt. Man ska bry sig om varandra och andra sensmoraler är snyggt placerade mellan raderna. Far och dotter relationen återupprättas. Manuset av Anna Brotkin rymmer alltför många uppslag, originella idéer. Regi och manus: Chris Sanders •. Den vilda roboten – med många djur. Brutalt. Inga människor att sälja robotar åt, men många djur han måste bli vän med. Regi: Jenni Toivoniemi •. Vi ser de otaliga vitsarna och de originella karaktärerna men vi skrattar inte. 2/5 •. Vida vyer. Filmstjärnan krockar sin bil och hamnar på sjukhus. Parodierar film-, teveoch nöjesbranschen. En mycket annorlunda sådan, bokstavligen obeskrivlig: estetisk, symbolisk, en metafor. 1:38 F7. Ministern (Leea Klemola) är på PR-resa i Österbotten i filmen ”Perhoset”. Hon är ironisk. Storbritannien/Frankrike/USA 2024 •. Den vilda roboten är strandsatt på en öde ö. Alla skrattar inte åt samma vits. Kroppsskräck och science fiction, en feministisk Dorian Grays porträtt. Komedi är svårt. Den bättre versionen, läs yngre, får jobbet som Elisabeths efterträdare. ?17 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 FILMEN. Som så otroligt ungdomligt vacker, det vill säga med ”snygga” bröst och fast bakdel, gör hon, Sue kallad, en fantastisk karriär. Jani Volanen är en före detta tango prins, numera företagare satt i konkurs. Animation •. Krister Lindberg nyheter@aumedia.fi Stiligt bildspråk och hysteriskt groteskt i ”The Substance” Aksa Korttila och Jani Volanen i ”Perhoset”. Efter om och men skaffar den åldrande stjärnan vätskan och injicerar den. I rollerna: Demi Moore, Margaret Qualley, Dennis Quaid •. USA 2024 •. FILMEN ”DEN VILDA ROBOTEN” är visuellt snygg och har snygg sensmoral. Den gamla och den nya är en och samma person, glöm inte det. Av misstag blir han mor till en präglad ankunge. Mycket halvnaket, ännu mera naket. Den tidigare firade filmstjärnan Elisabeth Sparkle (Demi Moore) fyller femtio. I rollerna: Aksa Korttila, Jani Volanen, Leea Klemola, HannuPekka Björkman m.fl. För gammal för TV. Chefen och mansgrisen, fantastiskt överspelad av Dennis Quaid, säger att hon är för gammal. Nålar sticks i ryggmärg och i åder men det är maten, frossandet och närbilderna på öppna tuggande munnar som äcklar mest. Animationen från DreamWorks Animation bygger på älskade barnböcker av Peter Brown. Manus: Anna Brotkin •. FOTO: SAMI KUOKKANEN 50 år. Regissören Jenni Toivoniemi (Sällskapsspelet) klarar inte av den nödvändiga tajmingen, komedins a och o. Men å andra sidan, smaken kan vara delad. Coralie Fargeat vet att kroppen är vacker i alla åldrar. Den gamla och den unga kroppen måste turas om: varannan vecka i dropp och var sjunde dag byta kroppsvätskor. I Seinäjoki kolliderar hon med tangomarknaden. Gammal kärlek rostar inte, gamla flamman accepterar slarvern när hon ser ett stort hjärta. 4/5 •. Finland 2024 •. Kroppens förfall i den här versionen är motbjudande. Filmen slutar i grotesk splatter. Bildspråket, nästan pornografiskt, extrema närbilder, utsökta färger, driver å det grövsta med den manliga blicken. Hon får sparken från tevebolaget där hon drar en populär aerobic-show inspirerad av Jane Fonda. Hennes på gränsen till burnout överpresterande assistent (Aksa Korttila) kommer i kontakt med sin far. Överdrivet fult. Den paradoxala filmen är snygg och grotesk, med ett otroligt stiligt foto och egensinnigt bildspråk. Krister Lindberg RECENSIONER KULTUR FILMEN. FOTO: PRESSBILD The Substance •. Filmen ”The substance” tillhör Demi Moore. •. FOTO: PRESSBILD Den vilda roboten •. Manus: Coralie Fargeat •. Girig tänjer hon (Margaret Qualley) på reglerna. Han låtsas vara festivalens producent men är en springpojke under uppsikt av Hannu-Pekka Björkman. 4/5 •. Den listiga räven blir en hjälpsam bästa vän, om än en tid listigt opålitlig. Det blir ofta onödigt pratigt med en konstlad framåtrörelse. Att uppfostra ungar betyder stort ansvar och många bekymmer. Demi Moore gör en otrolig skådespelarinsats – och samtidigt personlig revansch. Den franska manusförfattaren (bästa manus i Cannes) och regissören Coralie Fargeat blandar gammalt och nytt med betoning på futuristiskt i ”The Substance”. Filmen skapar en minst sagt grotesk metafor av plastikkirurgi och vansinnesbantande. 1:42 F7 ”Bildspråket, nästan pornografiskt, extrema närbilder, utsökta färger, driver å det grövsta med den manliga blicken.” Onödigt pratigt i inhemska ”Perhoset” – Snyggt placerade sensmoraler i ”Den vilda roboten” Perhoset •. I början ser det ut att finnas grymma scener, icke, de korrigeras snabbt och blir vitsiga. En sliskig läkarkandidat överlämnar en reklam för the substance, en substans som lockar fram ens yngre, läs bättre, version. 2:20 F16 •. Vägen dit är lång och med många hinder. Regi: Coralie Fargeat •. Bilderna är faktiskt behagliga att se och iaktta allt från landskap till alla de olika djuren, olika till temperament och livserfarenhet, också. Sanders lyckas göra plåtniklas mänsklig, charmerande. Kroppsvätskor inklusive blod flödar. Ur hennes uppslitna rygg krälar en ung kvinna fram. ”The Substance” är en skräckfilm
ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 KULTUR – Jag är jättestolt över det teamet har åstadkommit. Huvudtemat Porkala spelades in av en 70 man stark symfoniorkester. – Många tror att producentskapet handlar mest om pengar men en stor del av mitt jobb var att skapa kontakter, hitta inspelningsplatser och specialrekvisita av alla de slag, bland annat en fungerande traktor från 30-talet och en från 50-talet, säger Karlberg. I min egen familj talade man aldrig om Parentestiden. Trots att det är fråga om starka känslor hade intervjuobjekten en bra förmåga att avgöra hur djupt de ville gå. Filmen har musik av Thomas Enroth. Den väcker mycket känslor. På knappt tre veckor har filmen ”Porkala – Röster från Parentesen” redan setts av över 110?000 personer på tv och på Yle Arenan. PAJBACKA 15:00 Matchvärd Otteluisäntä. 18. Rösterna, som ingår i filmens titel, hörs i den första delen. Cirka 7 200 Porkalabor evakuerades. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Känslorna i filmen om Porkala parentesen går hem hos tittarna •. URSPRUNGLIGEN SKULLE filmen bli en timme lång. – Många av dem som återvände kom tillbaka till ingenting, men marken fanns kvar. – Vi var lite oroliga för detta och påminde oss själva om att vi måste sluta fråga i något skede. – Filmen har fått fin respons. Hennes mamma var en av dem som evakuerades från Porkala. Det är en kulturhistorisk gärning, säger filmens producent Kerstin Karlberg från Ekenäs. – Parentesen var en historisk period som berör hela landet. FOTO: CHRISTOFFER HOLM ”Vi spelade bland annat in åter komsten i ett öde hus som vi inredde i 50talsstil.” KERSTIN KARLBERG producent ”I min egen familj talade man aldrig om Parentestiden. Under den nästan 12 år långa parentesen hade det dessutom skett en stor teknisk utveckling och en urbanisering som påverkade arbetet på landsbygden. I den andra delen får man se människorna bakom rösterna. Filmen är därför uppdelad i två avsnitt. PARENTESOMRÅDET OMFATTADE nästan hela Degerby dåvarande kommun, två tredjedelar av Kyrkslätt och en tredjedel av Sjundeå och utöver det mindre områden i Ingå och Esbo samt skärgårdsområden. Många familjer kom till förstörda hus och åkrar som var fulla med taggtråd, larvfötter och nedtryckta av militärfordon. I filmen har man använt sig av autentisk rekvisita där det har varit möjligt, till exempel passerkort som återvändarna behövde för att ta sig tillbaka. En stor del av musiken komponerade han medan han såg på filmmaterialet. Målet var att få filmen klar till den 19 september då det var 80 år sedan ett fredsfördrag mellan Finland och Sovjetunionen undertecknades och Porkala arrenderades till sovjetisk bas. Också här har man varit mån om att skapa tidsenliga miljöer. Här med hunden Twix. Så vi gjorde dubbelt jobb på samma tid med glädje, säger Karlberg. Och känslor är bra, säger Karlberg. För att få en känsla av hur Obbnäs såg ut under den sovjetiska tiden besökte man också Suurpea i Estland dit den sovjetiska militärbasen flyttade från Porkala. På premiären den 8 september visades ”Porkala – Röster från Parentesen” på Yle och den 19 september på biograferna i Hangö, Ekenäs, Karis och Kyrkslätt. I september 2021 började jobbet med en dokumentärfilm om Porkalaparentesen. Filmen vittnar om en uppgivenhet av att först lämna sina hem och en frustration över att återvända när man just hade hunnit bygga upp någonting nytt på annan ort. Men nu var många måna om att berätta sin historia för framtida generationer, säger Kerstin Karlberg. Vissa familjer återvände med barn som hade fötts under parentesen och aldrig varit i Porkala. Den finns på Arenan i fem år. Men nu var många måna om att berätta sin historia för framtida generationer.” PIF — KaaPo 28.9. För Kerstin Karlberg ligger filmen nära hjärtat också på ett personligt plan. Filmen lättas upp med hjälp av skåde spelare. – Vi spelade bland annat in återkomsten i ett ödehus som vi inredde i 50-talsstil, säger Karlberg. Jag hoppas därför att filmen når ut så brett som möjligt. Jonas Taipale och Linus Mäkelä som finländska gränsvakter vid Porkalaområdet. – Men vi kunde inte sluta
ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 NYHETER Polisen misstänker en person för brott mot tjänsteplikt, i samband med ett konfirmationsläger som hölls i Sastmola i Satakunta i juni. Avstängningen upphörde den 15 augusti, men kyrkoherden har inte arbetat med barn och unga medan brottsutredningen pågår. Att åtgärda Svartåområdet skulle kosta knappa 20 miljoner euro. Evenemanget ordnas på skolan Uittamon koulu på adressen Bygelgatan 8, 20880 Åbo. Avfärd kl. Polisens förundersökning är i slutskedet och fallet går till åtals prövning inom den närmaste framtiden. www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN AGRO SYDVÄST RF kallas till ÅRSMÖTE i Brusaby, Brusabyvägen 2, Kimito, onsdagen den 23 oktober 2024 med början kl. Ekenäs den 24 september 2024 Styrelsen DIVERSE Garagedörrar Tel. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. I JUNI gick Åbo ärkestift ut med att brottsmisstankarna gäller kyrkoherden i Sastmolas församling. Anmälan senast 11.9 till kansliet@ svenskaklubben.fi. Anmälan senast 17.9 till kansliet@ svenskaklubben.fi, för middagen anmälan till info@ oobu.fi. 9–15. Ärkestiftet meddelade den 18 juni att personen stängts av från sin tjänst och att man gjort en brottsanmälan den 20 juni. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. www.pargasmaskinbefal.fi Styrelsen Pargas Maskinbefälsförening rf HÖSTMÖTE i restaurang Hunger & Törst lördag 12.10.2024 kl. PÅ KONFIRMATIONSLÄGRET i fråga ska kyrkoherden ha uppträtt osakligt mot lägerdeltagarna och använt rusmedel. Tisdag 24.9.2024 kl. 13.00. Vid mötet behandlas i föreningsstadgarnas § 12 nämnda ärenden. 20. 13.00. – Det är viktigt att flera ledamöter arbetar för utvecklandet av riksväg 25 och att vi satsar på lobbandet i riksdagen, säger Wickström. 18.30 Försäljningoch köp av företag, Lars Wikholm Proman Oy DAMER Onsdag 9.10 kl. 28, 20700 Åbo . Mötet för allmänheten hålls på Åbo stadsbibliotek i huvudbibliotekets Studio onsdagen 2.10.2024 kl. Välkommen! Inbjudan till möte för allmänheten om detaljplaneändringen för Komplettering av Uittamo Åbo stad ordnar ett möte för allmänheten som presenterar detaljplaneändringen ”Komplettering av Uittamo”. 18.30 Humanitär mental hälsovård, personliga erfarenheter från konfliktzoner, specialforskare Minja Westerlund, Åbo universitet Anmälan till info@oobu.fi Mera information på www.svenskaklubben.fi VH Bertil Zetter Tavastg. Anmälan till marika.doepel@fimnet.fi. I spörsmålet lyfter Wickström upp hur farlig riksväg 25 är. 18.30 Varför 6G, vi har ju 4G och 5G, TkD Kristian Nybom ÅA. turku.fi/sv/kungorelser). trafikplaneringsingenjör Seppo Kaunisto, planeringsingenjör Anu Kinnari, landskapsplanerare Tiina Puska Illegatan, trafikplaneringsingenjör Maija Norava, planeringsingenjör Anu Kinnari Mästaregatan, trafikplaneringsingenjör Maija Norava, planeringsingenjör Anu Kinnari Kalevavägen, trafikplaneringsingenjör Eero Paavola, planeringsingenjör Ossi Kaila Böleskogen, planeringsingenjör Anu Kinnari Satakuntavägen, trafikplaneringsingenjör Matias Virta, planeringsingenjör Riina Rasimus Gröngräsgatan 2, planerare Amalia Aarnio Åbo 28.9.2024 STADSMILJÖN KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). 16.00. Nomineringskommittén föreslår att professor Petri Karonen inväljs till medlem i vetenskapliga rådet fram till årsmötet 2026 i stället för Ruth Illman som avgått. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Perno, tomt 3 i kvarter 40, adressen Gröngräsgatan 2 (plan nr 19/2024) Gröngräsgatan 2 Programmet för deltagande och bedömning är framlagt på kundservicen vid stadsmiljön och på internet.Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. Välkommen! Framlagda Följande förslag är offentligt framlagda 30.9–29.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och tomtindelning/ändring av tomtindelning • Stadsdelen Tranbacken, kvarter 2 (del), 6 (del) och 7, Tranbacksgatan, Kingelinsgatan, Moriastigen, en del av Kaskisparken och stadsdelen Kuppis, en del av Nylandsgatan på adresserna Kingelinsgatan 2–6, Kommunalsjukhusvägen 14, Tranbacksgatan 3–7 (plan nr 15/2021) Moriakullen Förslag till detaljplaneändring och tomtindelning • Stadsdelen Uittamo, tomt 3 i kvarter 25, en del av Sporrgatan och Kastellparken, adressen Sporrgatan 5 (plan nr 7/2014) Komplettering av Uittamo Följande förslag är offentligt framlagt 30.9–14.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Nummisbacken, tomterna 3 och 4 i kvarter 111, adressen Ribacksgränden 5 (plan nr 15/2024) Ribacksgränden 5 Följande förslag är offentligt framlagda 30.9–14.10.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrningsoch parkplaner Gator och parker i detaljplaneområdet Oskarsgränd: • Folkskolegränden, Raunivägen mellan Folkskolegränden och Genvägen och Genvägen mellan Raunivägen och Tammerforsvägen, Oskari Paasikivis plats och Taavettis park (Raunistula) • Illegatan (V:e stadsdelen) • Mästaregatan mellan Tjärhovsgatan och Flemings parken (V:e stadsdelen) • Kalevavägen vid Mielikkigatan (Österås) • Böleskogen (Toijais) • Satakuntavägen vid Tommilagatan (Ruohonpää, Kähäri) Förslagen till detaljplaneändring och gatu-/trafikstyrnings-/parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön,ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27, och på internet (www. OBS! Tidpunkten! www.pargasmaskinbefal.fi Styrelsen ADVOKATBYRÅER MÖTEN, SAMMANTRÄDEN Advokatbyrå Slottsgatan 9 D 9, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson JURISTBYRÅER. 16.30 från Auragatan 2. 17–19.30. Anmälan till info@oobu.fi Torsdag 26.9 Besök till Villnäs Slott, efteråt middag i Oobu. Mötet ger tillfälle att diskutera och ställa frågor om planen. 9–15. Mer information om nomineringskommittén finns på www.sls.fi/fortroendevalda. Avfärd kl. måndagen den 14 oktober 2024 kl. www.turku.fi/sv/kungorelser Moriakullen, planläggningsarkitekt Katja Tyni-Kylliö Komplettering av Uittamo, planläggningsarkitekt Tero Lehtonen Ribacksgränden 5, planerare Amalia Aarnio Folkskolegränden, Raunivägen m.fl. Brottsmisstankarna har att göra med hur personen betedde sig i tjänst i samband med konfirmationslägret i Sastmola. 8.45 från Auragatan 2. Lägret avbröts två dagar tidigare än planerat på grund av händelserna. I fjol var Wickström med och initierade en arbetsgrupp i riksdagen vars uppdrag är att främja utvecklingen av riksväg 25. 17.30–18.30. 20–21.30 Åbodagen kryssning, max 44 personer avec. Ärende: Val av medlem i vetenskapliga rådet. 18.30 Illusioner och Magi, trollkonstnär Christian Engblom Torsdag 24.10 kl. Under polisens förundersökning framkom inga andra misstänkta brott. Riksväg 25 är livligt trafikerad och vägen har stor betydelse för landets näringsliv och beredskap, säger Wickström i ett pressmeddelande. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. 18.30 Bokklubben. medlemmar sammankallas till EXTRA FÖRENINGSMÖTE Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. DAMER Onsdag 11.9.2024 Utfärd till Tammerfors. Planen för Moriakullen presenteras av planberedarna. 02 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi FÖRENINGAR Mera information på www.svenskaklubben.fi Svenska Klubbens program i september HERRAR Torsdag 12.9 kl. Anmälan senast 3.9 till marika.doepel@fimnet.fi. sammanträder till extra föreningsmöte i sällskapets hus, Riddaregatan 5, Helsingfors. Svenska Klubbens program i oktober HERRAR Torsdag 10.10 kl. Torsdag 2.5.2024 kl. Fråga mer: •sote.tukiperhe@varha.fi •Johanna Bahne tfn 040 584 3451, johanna.bahne@varha.fi Välkommen att träffa oss på Åbo Bokmässa 4–6.10.2024 på avdelning B14. HERRAR OCH DAMER Söndag 15.9 kl. 16.00 Svenska litteratursällskapet i Finlands r.f. 18.00. Wickström vill att staten påskyndar investeringar för att förbättra vägen. Speciellt i Svartåområdet skulle det behövas åtgärder. – Under de senaste veckorna har det hänt flera allvarliga olyckor på riksväg 25. 02 232 2199 office@juridic.net ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB Pargas Maskinbefälsförening r.f. sv/fi 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 ADVOKATBYRÅ Lindberg & Co Slottsgatan 9 D, 20100 Åbo . Den medlem som önskar delta och utöva sin rösträtt vid mötet ska anmäla sig till Svenska litteratursällskapets reception (info@sls.fi) eller tfn. Evenemanget ordnas tisdagen 15.10.2024 kl. ÅU DIVERSE KUNGÖRELSER KUNGÖRELSER #Hyvintekijät #ViGörEttGottJobb Varje barn har rätt till en familj Vi söker fosteroch stödfamiljer för barn och unga som bor i Egentliga Finland. +358 9 618 777 senast onsdagen den 9 oktober 2024 kl. Eventuella anmärkningar gällande detaljplaner ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller via e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi och eventuella anmärkningar gällande gatu-,trafikstyrningsoch parkplaner ska skickas till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi före anslagstidens utgång. VÅRMÖTE i restaurang Hunger & Törst. Svenska litteratursällskapet i Finland Sällskapets ordförande Inbjudan till möte för allmänheten om detaljplaneändringen för Moriakullen Åbo stad ordnar ett möte för allmänheten om detaljplaneändringen för Moriakullen. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Kyrkoherde betedde sig olämpligt – misstänks för brott Wickström vill påskynda förbättringar på riksväg 25 Den västnyländska riksdagsledamoten Henrik Wickström (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål till trafikoch kommunikationsminister Lulu Ranne (Sannf.)
Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser +6 +2 +4 +6 +6 +9 10 10 11 12 10 14 +5/ +6/ +6/ +8/ +8/ +9/ 11/ 11/ +9 10 11 10 11 12 15 14 4 4 5 6 8 7 10 Sön +9 +9 +9 +9 10 12 12 11 Mån +9 +9 11 12 12 12 12 12 Tis 12 12 13 13 12 11 12 12 Ons 11 11 11 12 11 10 11 10 Russarö 17 SW 14 Utö 16 SW 13 Kumlinge 14 W 5 Åbo +6cm Föglö +2cm Hangö +13cm Amsterdam 13 1 Aten 32 1 Berlin 19 4 Bryssel 14 5 Budapest 24 1 Dublin 10 5 Frankfurt 16 1 Köpenhamn 16 1 Larnaca 32 1 Las Palmas 27 1 Lissabon 23 4 London 12 1 Madrid 21 1 Malaga 28 1 Mallorca 28 1 Moskva 20 5 New York 24 1 Oslo 12 1 Paris 16 1 Prag 19 1 Reykjavik 6 1 Rhodos 27 1 Rom 27 1 S:t Petersburg 18 5 Stockholm 12 4 Tallinn 17 1 Venedig 24 1 Warszawa 21 1 Wien 16 5 Zürich 15 4. Tryckeri: Salon lehtitehdas ÅBO UNDERRÄTTELSER åu.fi Grundad 1824. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Susanna Landor SUDOKU SUPERSVÅRT SUDOKU MEDELSVÅRT SUDOKU SVÅRT 990 995 995 1000 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1025 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. wind m/s Kallare och torkare luft strömmar in från nordväst till landets västra del. Temperaturen är mellan 8 och 14, i landets norra del mellan 2 och 9 grader. Åbo 2024. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. 22,95€/mån ÅU veckoslut .................27,95€/mån ÅU allt .............................. Till utlandet tillkommer portokostnader. 39,95€/mån Studierabatt 50%. VÄDER & SERIER ?21 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 G Ö K B O ET LA B A N D R A G O S M ED EL Å LD ER S+ Fick du inte tidningen. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8.00, lördag–söndag 6.30–10.00 Besöksoch postadress: Gezeliusgatan 2, 20500 Åbo Kundservice: Tel: 02 274 9900 REDAKTIONEN E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Nyhetstips: 050 470 1530 Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanna Landor Tel: 040 562 9568 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk och i Västnyland Ystadsgatan 3, 10600 Ekenäs E-post: fornamn.efternamn@ aumedia.fi ANNONSER E-post: annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland): Camilla von Bonsdorff Tel: 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas): Markus Lindström Tel: 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef: Anne-Maarit Itänen Tel: 050 435 2284 Annonsmaterial senast kl. På annat håll är det fortfarande molnigt och det regnar tidvis. PRENUMERATIONER Kundservice: Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Våra prenumerationsalternativ: ÅU surf .............................12,95€/mån ÅU surf+ .......................... Det är delvis klart uppehållsväder. 10 dagen före publicering. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Den västliga vinden är mest måttlig. Ring: Tidig morgon utdelning, vardagar 6.00–16.30, lördag–söndag 7.00–11.00 tel
– Genom betydande arbete i Ålands skärgård har Tore Lindholm utvärderat risker relaterade till potentiellt toxiska cyanobakterier och mikroalger samt utforskat variationer i tid och rum hos växtplanktonsamhällen och mikroskalan i planktonens fördelning. Vet du något som vi inte vet. FOTO: LINUS WIRÉN Östersjöfonden •. Fonden lyfter även fram att Tore Lindholm utbildat och engagerat marinbiologer i hela Norden, vilket i hög grad har bidragit till den kompe tenta och ansvarsfulla gene ration av forskare och miljö vårdare som är aktiva i dag. – Hans outtröttliga insatser och långvariga bidrag till veten skapen och miljöskyd det på Åland gör honom värdig mottagare av Ålands priset, avslutas motiveringen. FOTO: ÖSTERSJÖFONDEN Professor Georgia Destouni vid Stockholms universitet får Östersjöpriset. Grundades 1989 genom en donation av kommerse rådet Anders Wiklöf och är en av Nordens äldsta miljöstiftelser. Genom att verka på både gräsrots och toppolitisk nivå skapar hon bred synlighet för Östersjö frågorna och blir en tydlig och stark röst för de ungas miljöengagemang, lyder en del av motiveringen. Östersjöfonden arbe tar även aktivt för att höja kunskaps nivån och intresset för Östersjön, till exempel bland låg och mellanstadieelever i Fin land och Sverige.. •. 050 470 1530 Skolmat Åbo Må chiliköttsås/linsgryta Ti: ugnsfisk/tagine Ons: gröt Tors fiskpinnar/vegepinnar Fre broilerwok/tofuwok S:t Karins Må köttsås/quornsås Ti broilersoppa/quornsoppa Ons fiskpinnar/grönsakspinnar To gröt Fre broilerbullar/grönsaksbullar Pargas Må köttfärssås/sojasås Ti grönsaksbullar Ons broilersoppa/ostgrönsakssoppa To laxfrestelse/grekisk frestelse Fre broilerbullar/morotsbiffar Kimitoön Må köttfärssås Ti broilerrislåda Ons purésoppa To fiskbiffar Fre tacolåda Forskaren Tore Lindholm från Åbo får Östersjö fondens Ålandspris för ”sin enastående livsgärning för Östersjön och särskilt med in riktning på den åländska vattenmiljön”. – Hon arbetar aktivt för att påverka bland annat fiskeri politiken såväl nationellt som på EUnivå. Hans forskning är av avgörande betydelse för miljöskyddet i Östersjön och dess kustområden, heter det i motiveringen. Ålandspriset är på 3 000 euro och delades ut på fre dagskvällen i Mariehamn. 22. Östersjöfonden konstaterar att Tore Lindholm, docent och tidigare lektor i växt biologi vid Åbo Akademi, outtröttligt arbetat för att främja vetenskaplig förståelse och miljöskydd i Ålands olika vattenmiljöer, från insjöar till havsvikar och öppen kust skärgård. . ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 DAGBOK MEDELSVÅRT SUPERSVÅRT SVÅRT ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. ÖSTERSJÖFONDENS stora Östersjöpris på 20 000 euro går till professor Georgia Des touni vid Stockholms universitet. •. FOTO: SU/INGMARIE ANDERSSON Regan McEnroe får Ungdomspriset. Fondens uppgift är att främja skyddet av Öster sjön genom att belöna goda insatser för Östersjön med sina årliga miljöpriser. Hennes arbete har gett ett betydande bidrag till bekämpningen av över gödningen i Östersjön, skriver fonden. Ungdomspriset på 5 000 euro tilldelas Regan McEnroe som studerar marinbiologi och är vice ordförande för svenska Fältbiologerna. ÅU ÅA:s Tore Lindholm får åländskt pris Tore Lindholm får Östersjöfondens Ålandspris
Sällan är sommar pratarna helt och hållet okända. Att människan är vad hon gör eller har gjort. – Finland kommer att vara fullt av jättepumpor nästa sommar. Eftersom sommaren till stor del tillryggaläggs i bil är möjligheterna i och för sig många och innevarande semesters skörd av sommarprat är med mina mått mätt riklig. 2 Namnsdagar I dag Lennart, Leon, Leo nard, Leona, Arja, Lenni, i morgon Mikael, Mikaela, Michelle, Miika, Miikka, Mika, Miki, Mikko, Miko, Miska (enligt Sveriges almanacka i dag Lennart, Leonard, i morgon Mikael, Mikaela). 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Jag känner inte till de processer som avgör vem som ges chansen att sommarprata, eller hur fria händer personerna som väljs har att utforma sitt prat som de önskar. Bland annat Mikaelskolan i Ekenäs har hämtat pumpa kött till sin skördefest. I TORSDAGS meddelade Ny qvist också att man gärna får hämta pumpakött. Jakob Dahlbacka universitetslektor i praktisk teologi vid Åbo Akademi Jättepumpan Henrik i Sannäs i Karis överlevde inte för att delta i grönsaks-FM i Mäntsälä som arrangeras på helgen. En snabb sondering av startfältet ger ändå vid handen att de utvalda på något sätt har utmärkt sig; gjort karriär, åstadkommit något eller åtminstone figurerat i medierna. 040769 1286 senast 13.10. FOTO: THIJS VERBRUGGHE DAGBOK 2 Solen Utsjoki: upp klockan 07.16, ned 18.45, i morgon söndag 07.20–18.41. Så sakta och vant styr han båten i natten Himmelens blinkande ögon ser på Följer vår färd över mörkande vatten Tröstar mitt hjärta som slutat slå Stå kvar där på stranden i skymningen, alla Gläd er åt livet som tar och som ger Jag vet jag är väntad, jag hör någon kalla Jag tittar på skepparn, han nickar och ler Lördagen den 12.10 kl. Tid och plats: onsdagen den 16 oktober kl. 19 i Folkhälsans utrymmen i Reuterska Huset på Hen riksgatan 9. – Man kan rädda pumpan om skadan är liten men i det här fallet var det inte möjligt, säger Nyqvist. Åbo: upp klockan 07.30, ned 19.11, i morgon söndag 07.32–19.08. Tel. Men med kyrkohistorien som domare hamnar sådana förhoppningar lätt på skam. NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI DÖDSANNONS Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Enligt ett citat jag läst någon gång är det många som är villiga att göra storslagna saker för Gud medan långt färre är villiga att göra de små sakerna. Tel. Men hon är glad över pum paäventyret som upplevelse. Prestations krav, tävlingsinstinkt och fåfänga sitter djupt rotade. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Blev inget FM för jätte pumpan Henrik i Karis Kirsi Nyqvists jättepumpa Henrik överlevde inte tillräckligt länge för att kunna delta i grönsaks-FM. DET SOMMARPRAT som därför tilltalat mig mest – egentligen ett vinterprat från i fjol – hölls av den rikssvenske pastorn och författaren Tomas Sjödin. 18 fortsätter ”Lokalhistoria i Nagu” med ett besök på utställningen i Finckenbergska gravkapellet samt utställningen ”Nagu yttre skären” på Sjöfarts huset. 2 Villa Solaris jubilerar Daghemmet Villa Solaris fyller 40 år och till ära av jubileums året ordnar vi öpp na dörrars dag den 1 oktober kl. Samtidigt vill vi tacka personalen på Hannahemmet för god vård. Jag inser självfallet att urvalet följer en marknadslogik där utbudet måste korrelera med efterfrågan. Han började ruttna och blev mjuk underifrån och kunde inte räddas. – Kanske kanske inte. Men jag tänker att det kanske också reflekterar en samtida mentalitet enligt vilken endast den som åstadkommit något märkvärdigt lyfts fram, ges en röst och tilldelas ett värde. Hon är ändå glad att Henrik hade ett bra liv som kändis pumpa och att han spred glädje till så många. Samling vid västra kyrkporten. Jag vill tro att ”det vanliga” till syvende och sist är ett bärande tema i den kristna berättelsen, trots att det ofta fördunklats under historiens gång. FÖRENINGAR 2 Poesiafton med unga poeter Tillsammans med KVAK (Kvinnliga akademiker i Åboland) välkomnar Svenska Bildningens Vänner rf (SBV) sina medlemmar till en poesi afton med unga poeter: Sara Nyman och Rosanna Fellman. Man behöver bara läsa några av de enskilda bibelberättelserna för att se hur de handlar om en Gud som når ut till och gör bruk av alldeles vanliga människor – människor som vid första anblick och i sig själva knappast är särskilt märk värdiga eller har något att berömma sig för. LOCKELSEN ÄR STOR att hävda att den kristna kyrkan i detta avseende är annorlunda. Anmälningar till Harriet NybackAlanen (h.nyback.alanen@gmail. På torsdagen meddelade hobby odlaren Kirsi Nyqvist på Facebook att hennes pumpa Henrik Suuri har dött. 2 Lokalhistoria i Nagu Måndagen den 30 sep tember kl. I den bemärkelsen är kristendomen de vanliga människornas religion – och det är just det som gör den så ovanlig. Den sista mätningen visade att han vägde 336 kilo. Långt ifrån regelbundet eller metodiskt, utan snarare sporadiskt de gånger marknadsföringen av ett intressant avsnitt når mitt medieflöde vid en tidpunkt som sammanfaller med min möjlighet att lyssna. 14.00 välsignas Vesta i begravningskapellet i Pargas. 9–16.30 och lö enl. Det är mycket jobb och besvär men det är värt det när man ser hur pumpan växer framför ögonen på en och hur stor den blir. – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. överensk. Fredriksson * 21.07.1931 † 21.09.2024 Med tacksamhet och saknad Pontus och Bitte Emilia och Nicolas Ellinor och Andreas, Idun, Märta, Edith Isabella och Jonas, Maja Hedda Sacha och Jessica, Marty, August Joel och Emmy-Lina, Lyon, Leya Ingrid Det viskas i vinden att kvällen är nära Det darrar en suck i min innersta vrå Så tack alla vänner, farväl mina kära Nu tiden är inne, min båt ska snart gå Stå kvar där på stranden i skymningen, alla Gläd er åt livet som tar och som ger Jag tror jag är väntad, jag tyckte nån kalla Jag tittar på skepparn, han nickar och ler. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst BEGRAVNINGSTJÄNSTER Vår kära Vesta Louise Mattsson f. Meddela gärna Hedda 040 0635292 om ni kan delta i minnesstunden i Folkhälsans hus efteråt. Stort tack till alla som vårdat och skött om mamma. Nyqvist har ännu inte be stämt sig för om hon ska satsa på en rekordpumpa nästa år. Talet är i korthet en hyllning till hans egen mor – närmare bestämt till hennes vanlighet och alldaglighet. Det som sänds skall tilltala dem som lyssnar. Sjödin tecknar bilden av en ödmjuk kvinna som inte gjorde anspråk på någon stor plats i tillvaron eller utmärkte sig på något särskilt sätt. com) eller tel. Varmt tack till alla som hedrat minnet av vår kära Ebba Koivula. Enligt den ortodoxa kalen dern i dag Hariton, Harry, i morgon Kyrö. Familjen TACK BEGRAVNINGSTJÄNSTER. Nyqvist tröstar sig också med att Henriks avkomma kommer att ta över Finland. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 15 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. ?23 ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 DAGBOK Vanlighetens lov Som många andra lyssnar jag på sommarprat. Helsingfors: upp klockan 07.19, ned 19.00, i morgon söndag 07.21–18.57. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Annars borde hennes familj äta ett kilo kött varje dag i ett helt år för att få slut på det. – Alla borde någon gång i livet testa på att odla en jätte pumpa. Hon är glad att folk hörsammade detta. Poängen är att vi gärna tar oss an åtaganden som ger oss en plats i strålkastarljuset men helst slipper sådant som ingen kommer se oss göra. Hundratals har visat intresse och många har köpt av hans frön. 16.30–19.30 (Havregatan 24 a, Åbo). Egent ligen räcker det med en snabb blick i spegeln. Hon var vanlig och just därför betydde hon så mycket för honom
PÅ BÖHMISKT VIS RUTH REINHARDT, dirigent ALESSIO BAX, piano Liszts pianokonsert och Dvo ?áks symfoni nr 6. INMO YANG & SIBELIUS CHRISTIAN KLUXEN, dirigent INMO YANG, violin Sibelius älskade violinkonserten! 24.10 31.10 4.10 10.10 5.10 29,50 | 24,50 | 10,50 € 11.10 25.10. ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2024 ÅBO KONSERTHUS BILJETTFÖRSÄLJNING ti–fr kl. 24. 9–15, on kl. 12–17, Aningaisgatan 9 Telefontjänst 02 262 0333 | må–ti och to–fr kl. 9 –12 kulttuuri.myynti@turku.fi | tfo.fi ÅFO PÅ BIO: GULDFEBER CHARLES CHAPLIN: Guldfeber Kimmo Tullila, dirigent Välkommen till filmkonserten! VANDRARBILDER JOHN STORGÅRDS, dirigent JONATHAN ROOZEMAN, cello Briljans med hela orkestern