Lösnummer 4,50 euro. SFP-rösterna avgjorde då styrelsen diskuterade saken. Nu har partiet ändrat åsikt. Från vänster: Lotta Martin, Sofia Nordgren, Rasmus Svedberg och Edvard Pohjavirta. Nummer Vecka www.åu.fi TORSDAG 7 november 2024 216 45 Principer skapades för skärgårdsbyar Sidan 7 FOTO: EMILIA ÖRNMARK Unga i Åbo betalar gärna skatt Sidan 3 ÅU frågar studerande på campus i Åbo om skattedagen. Sidan 8 Trycksaker Textiler & textiltryck Dekaler & skyltar Banderoller & flaggor Bil& fönstertejpningar 02 454 3200 | info@aboprint.fi Norrby Strandväg 2, PARGAS Painotuotteet Tekstiilit & merkinnät Tarrat & kyltit Banderollit & liput Auto& ikkunateippaukset Finlands äldsta dagstidning I händelsernas centrum i 200 år. FOTO: JACOB HJORTMAN SFP:are backar: Vill inte stänga skola nästa höst På måndag ska stadsfullmäktige i Pargas fatta beslut om när Sunnanbergs skola ska stängas. Stadsstyrelsen önskar att skolan stängs hösten 2025. Sidan 4 ”Vi ska se till att barn och unga i Finland kan läsa ordentligt och öva dem i källkritik.” CARINA HOLM, i dagens ledare om presidentvalet i USA. ÅBO UNDERRÄTTELSER Årgång 201
Det farliga områdets västra gräns sträcker sig 30 kilometer Snåldö– Bengtskär och östra gränsen 40 kilometer Vänö–Fästorna. SKILLNADEN MELLAN de offentliga uppgifterna och de verkliga inkom sterna är betydande. KAPITALINKOMSTERNA, I SIN tur, har skattefria andelar som inte syns i de offentliga uppgifterna. Och framförallt när det gäller förvärvs inkomsterna förklarar avdragen den rätt stora skillnaden mellan de inkomster som syns och de verkliga inkomsterna. Förekommer det att företag sysslar med skatteplanering för att inte betala så mycket skatt här. ÅU ber Reijo Knuutinen nämna tre saker som vi kan tänka på när vi läser skatte och inkomstlistorna som blir offentliga på torsdagen. Förvärvsinkomstskatterna ökade med cirka 1,6 miljarder euro till sammanlagt 33,2 miljarder. – Genom att använda olika place ringsformer kan man bli förmögen utan att det blir beskattningsbar ka pitalinkomst. FOTO: PRIVAT 36,5 miljarder i inkomstskatt •. – En del läser väl listorna så att ”attans att någon tjänade så bra!”. Ammu nitionen skjuts i havet och hylsorna återvinns, enligt Aitos som också konstaterar att övningarna gått bra. Det vi ser är alltså de skattepliktiga inkomsterna efter avdragen. ÅU bevakar ämnet regionalt och lokalt. Eller ifall dividender lyfts, att en förhållande vis liten del av dem syns, säger Aki Savolainen till ÅU. Under vissa förutsättningar är dessutom dividender skattefria. Jag gläds alltid över stora skattemängder å statens och kommunernas vägnar, säger Knuutinen. Huvudförklaringen är minskade överlåtelsevinster. •. Företag och andra organisationer betalade 7,3 miljarder euro i samfundsskatt. Det är 8,6 procent mindre än året innan, men ändå mycket om man ser på de senaste 20 åren. Däremot sjönk kapitalinkomstskatterna med 13,5 procent och var totalt 3,2 miljarder euro i fjol. – För det första tycker jag att det är fint att vi har personer med höga in komster och framgångsrika företag som betalar mycket skatt. Vad beror det på. Kustflottans övningsverksamhet har inte utökats på grund av Nato medlemskapet eller kriget. – Så i synnerhet när det gäller kapitalinkomster kan det vara stor skillnad mellan den beskattnings bara inkomsten och hur mycket förmögnare man faktiskt blivit, påpekar han. Vi har sett kritik mot företag också hos oss, och haft en del fall där man rättsligt ingripit i vissa skattedrivna arrangemang. I fjol samlades det in 36,5 miljarder euro i inkomstskatt för privatpersoner (förvärvsoch kapitalinkomstskatter). I euro räknat handlade det om över 30 miljarder. De detaljerade beskattningsuppgifterna släpps på torsdagen. Detta eftersom uppgifterna visar inkomster efter att avdrag gjorts, och en del inkomster dessutom är helt skattefria. Om någon till exempel placerat i aktier eller fonder i USA och inte har sålt något så syns det inte i kapitalinkomsterna trots att kurserna stigit 20–30 procent under året. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Skatteprofessorn: Listorna säger inte hela sanningen om kapitalinkomster Reijo Knuutinen, professor och expert på skattejuridik. •. Långt ifrån alla inkomster syns i de beskattningsuppgifter som blir offentliga på torsdag. Vanliga avdrag är till exempel de som görs för resekostnader och förvärvande av inkomst. I en del av dem har Natos en heter deltagit, dock inte i övningarna utanför Örö. Det är cirka 1,1 miljarder mer än år 2022 (+3,1 procent). Han har skrivit flera akademiska böcker om skattejuridik, och även den mer allmänna översikten ”Hyvät pahat verot” (fritt översatt ”De goda onda skatterna”) om Finlands skatter. De samlade kapitalinkomsterna var i sin tur över 16 miljarder euro, men endast drygt 12 miljarder av dem syntes offentligt. 2. Det viktiga är var bolaget har verksamhet. Men jag tycker det är bra att vi har de som betalar mycket skatt på sina inkomster. Var bolaget är registrerat eller har sitt huvudkontor är inte det mest väsentliga. Den andra saken som Knuutinen lyfter fram är att listorna inte säger hela sanningen om kapitalinkom sterna. Källa: Skatteförvaltningen ”En bra skattebetalare kan också vara ett utländskt bolag som verkar i Finland. När det gäller företagen och sam fundsskatten som de betalar lyfter han fram en tredje poäng: – En bra skattebetalare kan också vara ett utländskt bolag som verkar i Finland. – Det går också att göra olika slag av avdrag från kapitalinkomsterna och dra av förluster, vilket å sin sida också förklarar skillnaden, konsta terar Savolainen. Ibland ser man att uppenbart framgångsrika företagare har påfallande låga förvärvsoch kapitalinkomster. En läsare hörde därför av sig och undrade om det är normalt med flera skjutövningar på hösten eller om de ordnas oftare på grund av Natomedlemskapet eller Rysslands krig mot Ukraina. Var bolaget är registrerat eller har sitt huvudkontor är inte det mest väsentliga. Jean Lindén Fjolårets skatte uppgifter publiceras •. Det förklaras bland annat av ett bra sysselsättningsläge. FOTO: ARKIV/LINNEA DE LA CHAPELLE Försvarsmakten skjuter med fartygsartilleri på Örös skjutområde klockan 6–14 i dag torsdag. ÅU har publicerat flera notiser om övningar vid Örö under hösten. ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 NYHETER Men i själva verket fanns det yt terligare 250 personer med miljon inkomster, uppger Skatteförvalt ningen i ett pressutskick. Men min bild är att aggressiv skat teplanering inte görs lika mycket i Finland som i en del andra länder. I fjolårets of fentliga uppgifter för skatteåret 2022 saknades nästan en femtedel av alla inkomster. •. – Det kan till exempel bero på att personen inte lyfter lön eller dividender från bolaget. ENLIGT KOMMENDÖR Jan-Erik Aitos är övningarna en del av Försvars maktens vanliga övningsverksam het. Det är Kustflottan som skjuter. Personalen på fartygen planerar övningarna i god tid och man infor merar om dem på förhand. Där man gör business och vinster betalar man samfundsskatt. Finländarna hade nämligen nästan 152 miljarder euro i förvärvsinkoms ter men endast drygt 125 miljarder av dem syntes i de offentliga uppgif terna. En del inkomster är helt skattefria, såsom barnbidrag, utkomststöd och i vissa fall försäljning av egen bostad. De här skillnaderna har varit rätt oförändrade de senaste tio åren, uppger Skatteförvaltningen. Arv och arvsskatt syns inte alls i de offentliga uppgifterna. För ett år sedan, när inkomsterna för skatteåret 2022 blev offentliga, kunde man se att Finland hade 1?255 personer som tjänat över en miljon euro. •. Det största avdraget, totalt sett, är avdraget för pensions och arbetslöshetsförsäk ringspremier. Annina Suominen Skjut övningar nära Örö igen Reijo Knuutinen är professor i företagsjuridik vid Åbo universitet. Att en del av miljoninkomsterna inte syns beror på att de offentliga uppgifterna endast innehåller in komster för vilka skatt betalas, förklarar Aki Savolainen som är controller vid myndigheten. Övningarna har däremot blivit mera internationella på grund av Natomedlemskapet, konstaterar Aitos. – Säkert görs det i viss mån så kallad aggressiv skatteplanering i alla länder. Det viktiga är var bolaget har verksamhet.” REIJO KNUUTINEN professor i företagsjuridik
FOTO: JACOB HJORTMAN ”Det kan vara en chock ibland när man ser summan de på topplistorna betalar. – Nu när jag studerar och inte tjänar så mycket betalar jag så lite skatt, men kanske det kommer att svida mera att betala skatt när jag tjänar mera, säger Hesselgren. Varför endast bo här om man kan se världen. Det nog bättre att betala skatt än att tvingas betala för studier och sjukvård och allt annat själv, säger Nordgren. De resonerar att det svider mera att betala skatt medan de är studerande än senare i livet när de förtjänar mera. TRE EKONOMISTUDERANDE svarar på samma frågor. Men jag ser det nog som en positiv sak att betala skatt.” LOTTA MARTIN •. – Topplistorna är ju klassiska att följa med. Hon får bifall av de andra i gruppen. – Det är intressant att se vem som finns på topplistorna och att se vilka positioner och jobb de har, säger Granqvist. Det är orealistiskt att tänka att man skulle dra in flera miljoner i året, men det är klart att en dröm finns där, säger Pohjavirta. De ställer sig båda positivt till att själva betala skatt. – Jag brukar nog höra från föräldrarna och andra om de som tjänar mest, ifall det är någon man känner till. ÅU frågar studerande på campus i Åbo vad som intresserar dem. Aino Hesselgren, som är andra årets ekonomistuderande, och Kasper Granqvist, som studerar IT för andra året svarar också på ÅU:s frågor. De följer inte med skattelistorna lika mycket. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi ”Jag får en aning om vad jag kan få i lön efter studierna” Karoliina Sjögren och Isabella Ginman studerar båda ekonomi och jobbar som farmaceuter. I dag publiceras skatteuppgifter för 2023. Men ännu har jag inte behövt betala så mycket i skatt, säger Pohjavirta. Både Ginman och Sjögren är även farmaceuter och jobbar vid sidan om studierna. Med i sällskapet står några andra om avböjer att uppge namn. – Absolut. Hur förhåller ni er själva till att betala skatt. ?3 ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 NYHETER Edvard Pohjavirta, Lotta Martin, Rasmus Svedberg och Sofia Nordgren studerar kemioch processteknik vid Åbo Akademi. Hur förhåller ni er själva till att betala skatt. Men att se topplistorna intresserar också. Isabella Ginman och Karoliina Sjögren är båda första årets ekonomistuderande. Att se hur mycket som går åt till skatten kan vara en chock ibland, men det är ändå en positiv sak att betala skatt, säger Sjögren. Men jag följer själv inte med, säger Sjögren. – Det är positivt. Hesselgren säger att hon inte brukar vara intresserad av att följa med när skattelistorna publiceras. FOTO: JACOB HJORTMAN. Andra i sällskapet vänder på steken. – Som studerande får man så mycket förmåner med skattepengar, så det känns bra att betala skatt. Men jag ser det nog som en positiv sak att betala skatt, säger Martin. – Om jag tjänar så mycket flyttar jag nog från Finland för att komma undan de jobbiga vintrarna. ATT HA ETT jobb de trivs med är det viktigaste för alla fyra. – Jag följer inte med listorna, har inget behov av det, säger Ginman. – Det kan vara en chock ibland när man ser summan de på topplistorna betalar. Drömmer ni om att finnas med på topplistorna. Jag brukar se om det finns någon man känner på listorna som publiceras, säger Svedberg. Aino Hesselgren och Kasper Granqvist är positiva till att betala skatt. – Jag håller med. – Att komma med på topplistorna är ju inte målet, men klart att det inte skadar om man skulle tjäna så mycket, säger Svedberg. Det som intresserar mest är att veta vad de kan tänkas tjäna i framtiden. – Jag brukar kolla om det finns någon i hemkommunen som ligger högt på listorna, men även vilka yrken de i topplistan har, säger Martin. – Jag brukar följa med för att se vad de inom den egna branschen tjänar. Det get så mycket till samhället, säger Ginman. Då får jag en aning om ungefär vad jag kan förvänta mig att få i lön efter studierna, säger Nordgren
Kaj-Johan Karlsson, SFP •. I DEN SENASTE skolnätsutredningen är ett av förslagen att flytta eleverna från Sunnanberg till antingen Malms skola eller Skräbböle skola. Då Sunnanbergs skola för tillfället är hyresgäst i kyrkliga samfällighetens lägergård Koupo, innebär det en kostnad som staden vill bli av med. De anställda kan ha olika uppsägningstider. En aspekt som togs upp var just den om att styrelsen eventuellt kör över nämnden. I ETT PRESSMEDDELANDE skriver RTV att man försökte minimera antalet uppsagda genom pensioneringar och omfördelning av arbetsuppgifterna, men att de möjligheterna var begränsade. Tina Axén, SFP •. Sedan den omröstningen har SFP gjort en pudel och backat, på måndag föreslår man att skolan ska ges arbetsro. Exakt när de stänger är oklart, säger RTV:s marknadsdirektör Lotta Lindblom. Så sent som i maj hette det i efterdyningarna av ett extrainsatt styrelsemöte att frågan om Sunnanbergs skolas framtid skulle tas upp till ny behandling utan någon större brådska. ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 NYHETER Något nämndbeslut har inte fattats, men stadsstyrelsen valde ändå att ge som vägkost att de önskar att skolan dras in redan från nästa höst. – Det beror på hur mycket varor vi har i butikerna och hur personalläget ser ut. ”Vi vill ge de berörda arbetsro att göra de utredningar som behövs innan stadsfullmäktige gör det slutliga beslutet”, skriver Jeanette Laaksonen som är gruppordförande för SFP i Pargas i pressmeddelandet. Budet är att gruppen för fullmäktige enhälligt kommer att föreslå att staden inte gör ett förhastat beslut att stänga Sunnanbergs skola redan hösten 2025 . För tillägget: 7 •. Gilla Granberg, SFP (ordf.) •. Kommunalvalet står inför dörren den 13 april, det vill säga om drygt fem månader. Rösterna föll 7–4 för att rakt ut säga att ”Sunnanbergs skolas verksamhet upphör från hösten 2025 och Utö skola granskas”. Partiet hade redan där kunnat stoppa formuleringen från att någonsin nå budgetboken. Det handlar med andra ord om tågordning och prestige – och av allt att döma också om valtaktik. Efter att ha diskuterat med skolans personal och föräldrar insåg jag ändå att det inte är möjligt med en så stram tidtabell och att det orsakar onödig oro, säger hon. Staffan Åberg, SFP •. – Det är tuffa tider för oss alla, men vi tror starkt på framtiden och jobbar för bättre tider, säger Lindblom. Så här röstade stadsstyrelsen i Pargas om Sunnanbergs skolas indragning redan från nästa höst (se faktarutan). Den långsiktiga målet har varit att stänga skolan, men det diskuterades också i styrelsen om att låta utredningsarbetet fortsätta, säger Laaksonen till ÅU. Malms skola har nästa läsår 28 elever (317) färre än detta läsår (345), Skräbböle i sin tur två fler (81) än detta läsår. – Men vi i styrelsen ville på det här viset signalera vår ståndpunkt klart och tydligt. SAMLINGSPARTIETS gruppordförande Markku Orell, som var den som föreslog texttillägget i styrelsen, säger att turerna kring Sunnanbergs skola varit både många och långa. I PRESSMEDDELANDET säger SFP att man allvarsamt följer med läget och att det i stadens balanseringsprogram ingår att utreda en eventuell stängning av Sunnanbergs skola. Faktum är ändå att Sunnanbergs skola inte har ett eget hus längre och att den nuvarande lösningen inte bär sig i längden. Enligt henne handlar det också om att ge familjerna tid att planera sin framtida skolgång. Det handlar i sig inte så mycket om att elevunderlaget i Sunnanberg skulle svikta, utan om att årskullarna i de två andra skolorna enligt de färskaste elevprognoserna dalar. RTV LÄMNADE I OKTOBER en ansökan om företagssanering till Birkalands tingsrätt. ÅU lyckades inte under onsdagsförmiddagen nå SDP:s gruppordförande Mikaela Luoma för en kommentar. Det här trots att diskussionerna först nu under hösten kommit i gång i nämnden. En stängning av den skolan skulle hota hela öns framtid och ge staden en stor imageförlust, säger hon. 4. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi 93 mister jobbet då RTV stänger butiker. – Det verkar som att man tänkt litet olika kring innebörden i formuleringen. •. Regina Koskinen, SFP •. Att skolan på sikt dras in är så gott som klart oberoende vilka partier man frågar. Utbildningschef Ulrika Lundberg var inte närvarande under styrelsens sammanträde den 28 oktober. SFP har majoritet också i styrelserummet, där sex medlemmar representerar partiet. – Vi är alla medvetna om slutresultatet, men det verkar som att det gick upp för SFP att vi har mindre än ett halvår kvar till valet. Hur gick det då så i styrelsen. Det var SFP-rösterna som avgjorde i styrelsen. På måndag ska Pargasfullmäktige ta ställning till budgetförslaget för nästa år. SFP-fullmäktigegruppens pressmeddelande sent på tisdagskvällen ter sig därför är minst sagt intressant. Resultatet av förhandlingarna som inleddes den 3 oktober är att 15 av företagets affärer stänger och att 93 personer mister sina jobb. Vänsterförbundets Nina Söderlund säger i sin tur att fullmäktigegruppen på måndag kommer att föreslå att hela meningen där Sunnan berg och Utö skola nämns ska strykas ur budgetboken. Jarmo Takatupa, Sannf. – Då det kommer till Utö är det här första gången som den skolan nämns på det här sättet och det ser jag som ännu mer illavarslande. Skolan har redan i över fem års tid varit inhyrd i samfällighetens fastighet och skolans framtid diskuterades redan innan det, säger Orell. Till de butiker som stänger hör affärerna i S:t Karins, Salo, Bjärnå och Karis. Orsaken är att byggbranschen befinner sig en djup kris och de ekonomiska utsikterna för byggbranschen ser dåliga ut. Markku Orell, Saml. Sannfinländarnas gruppordförande Jarmo Takatupa säger att partiet håller fast vid sin ståndpunkt och att det känns onödigt att dra ut på tiden gällande Sunnanberg. Sunnanberg har enligt den senaste elevprognosen 32 elever från och med nästa höst (nu 35). Den hetaste potatisen just nu är ändå när Sunnanbergs skola sist och slutligen ska stängas. Mona Lehtonen, Gröna •. Kurt Lundqvist, SFP •. De Grönas Egon Nordström säger att fullmäktigegruppen inte ännu snackat ihop sig om skolorna. Dan-Peter Henriksson, SDP RTV som bland annat säljer målarfärg, tapeter och byggnadsmaterial har avslutat sina omställningsförhandlingar. Enligt mig ligger det ingen större dramatik i frågan, eftersom förutsättningarna för skolans fortsättning är dåliga, säger han. Mot tillägget: 4 •. – En del familjer kanske väljer en annan skola redan nästa höst. •. Affärerna i Åbo och Kimito berörs inte av nedskärningarna. Maria Sainio, Saml. – I balanseringsgruppen har vi talat om en möjlig stängning från hösten 2026, men i styrelsen funderade vi ändå på möjligheten att tidigarelägga det med ett år. – Vi har medvetet gått in för att inte röra om i de här frågorna innan utredningarna är gjorda. För den formuleringen röstade SFP:arna Gilla Granberg (ordförande), Staffan Åberg, Tina Axén och Kurt Lundqvist. Styrelsens ordförande Gilla Granberg säger till ÅU att hon nu tänkt om. Om majoritetspartiet går in för att föreslå ändringen i fullmäktige, kommer den sannolikt att gå igenom. Orell säger att man diskuterade formuleringen ingående i stadsstyrelsen innan omröstningen. •. FOTO: ÅU Så röstade styrelsen om att stänga Sunnanberg redan 2025 •. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi SFP:are vill inte ta förhastat beslut om Sunnanbergs skola •
044 799 5170 axel.eriksson@k-supermarket.fi Priserna gäller to–sö 7-10.11.2024 om ej annat nämns 10 95 kg Reimaris BÄTTRE MALETKÖTT 10% Finland 26 95 kg FINLAND ETT PARTI FÄRSK HEL FORELL Norge. FOTO: CARINA HOLM ”Vi erbjuder dem som omfattas av ändringarna stöd via företagshälso vården, arbets handledarna och arbetarskyddet.” NOORA NORDBERG, personaldirektör Kundavgifterna inom Egentliga Finlands välfärdsområde ser ut att höjas. ?5 ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 NYHETER Beslutet innebär att 45 anställningsförhållanden upphör och att 211 överförs till nya uppgifter. Det finns också exempel på avgifter som man föreslår ska slopas eller förbli gratis. Tjänster för äldre står för en andel på 2,3 miljoner euro och räddningstjänsternas andel är 0,25 miljoner euro. De permanenta ekonomiska effekterna av den permanenta besparingen på 14,5 miljoner euro fördelas på fyra resultatområden. Förändringarna gäller till största delen ledningsoch chefsuppgifter, närchefsuppgifter och andra administrativa uppgifter. Egentliga Finlands välfärdsområdes styrelse har beslutat om permanenta besparingar till ett belopp av 14,5 miljo ner euro från och med år 2026. ÅU Kundavgifterna i Egentliga Finland ser ut att höjas NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI må–lö 6–23 sö 8–23 ÖPPET Må-Fr 9-21 Lö 9-18 Kyrkoesplanaden 32, 21600 Pargas . I PRAKTIKEN innebär en överföring till nya uppgifter inom Varha att arbetsuppgifterna eller den fysiska arbetsplatsen kan ändras. Gratis filering. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Varha klubbade igenom sparplaner •. I år är maximibeloppet 12,80 euro. Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, eftersträvar nu permanenta besparingar på 14,5 miljoner euro på årsnivå. Alla avgifter föreslås inte höjas men i de fall höjningar är aktuella handlar det om höjningar på allt från cirka 22 procent till 45 procent. I budgetberedningen för 2025 är kundavgiftsintäkterna från socialoch hälsovården i Egentliga Finland 162 miljoner euro. Förhandlingarna omfattade totalt cirka 21 000 personer. Till exempel föreslås ett fysioterapibesök kosta 18,60 euro nästa år. ÅUCS/sjukhustjänster, socialoch hälsotjänster, tjänster för äldre och räddningstjänster genomgick samarbetsförhandlingar i september– oktober. Hit hör hembesök av en minneskoordinator. 2 fiskar/hushåll FINLAND FINLAND FÄRSK FINLÄNDSK GÖSFILÉ Finland Väderreservation På delikatesstorget Priserna gäller to–lö 7-9.11 29 99 kg 7 99 kg ANSVARSFULLT FISKE TONFISKFILÉ Spanien Fryslagrade ETT PARTI 24 95 kg Brändö REGNBÅGSLAXFILÉ Finland, C-trim. Beslutet är en del av välfärdsområdets organisationsreform som träder i kraft från och med början av 2025. Beslutet innefattar också att 105 uppgifter som är vakanta eller som blir vakanta lämnas obesatta. Beslut om vad styrelsen kommer föreslå för fullmäktige då det gäller budgeten för nästa år fattas på mötet den 19 november. Begr. FRÅN STATLIGT håll kommer välfärdsområdenas finansiering att minska med 150 miljoner euro och genom att höja avgifterna som människor betalar för att få vård och hjälp kompenserar man bortfallet av pengar. DE SLUTLIGA personaleffekterna klarnar när antalet personer som tar emot en erbjuden ny uppgift blir klart och när man vet vilka omplaceringsmöjligheterna är för de personer som sägs upp. – Vi erbjuder dem som omfattas av ändringarna stöd via företagshälsovården, arbetshandledarna och arbetarskyddet, säger personaldirektör Noora Nordberg i ett pressmeddelande. FINLAND 18 99 kg Reimaris RÖKTA LAXFILÉ Finland 29 99 kg FINLAND Reimaris GARANTERAT MÖRA NÖTYTTERFILÉBIFFAR Finland FINLAND Reimaris GARANTERAT MÖRA NÖTINNERFILÉBIFFAR Finland 39 95 kg FINLAND. Budgeten för socialoch hälsovården i Egentliga Finland förbereds som bäst och styrelsen föreslår för fullmäktige att socialoch hälsovårdsavgifterna höjs. Avgiften för ett besök till läkare på hälsocentral föreslås höjas med 22,5 procent, det vill säga från 23 euro till 28,20 euro medan avgiften för dagskirurgi föreslås höjas med 45 procent från 150,80 euro till 218, 70 euro. Ändringen kan också inverka på lönen. I beredningen av budgeten är målet att kundavgiftsintäkterna ökar med 13 miljoner euro. De här besöken har kostat 13,40 euro och man tror att en del personer med minnesproblem tackat nej till hembesök av en minneskoordinator för att besöken kostat. ÅUCS/SJUKHUSTJÄNSTERS ANDEL är 7,7 miljoner euro, medan socialoch hälsotjänsternas andel är 4,2 miljoner euro
Kaunismäki Heli •. Heinilä Terhi •. Hittills har försök att generera sådana här stamceller utanför en levande organism inte tagit hänsyn till förändrade cellulära, kemiska och fysiska egenskaper hos de olika miljöer som stamcellerna möter naturligt i sin utveckling. Upp till 25 procent av de patienter som behöver blodstamcellstransplantationer saknar en kompatibel donator. BLODSTAMCELLER BILDAS i människan under embryostadiet, de expanderar sedan i fostrets lever och bibehålls i benmärgen hos vuxna. – Vi kommer att ta hjälp av toppmodern analysteknik och tvärvetenskapliga metoder för att systematiskt reda ut cellulära, kemiska och fysiska egenskaper hos naturliga mikromiljöer för generering, amplifiering och underhåll av hematopoetiska stamceller. Ungdomsoch idrottspolitiska avdelningen svarar för de allmänna förutsättningarna för idrott och ungdomsarbete inom sitt verksamhetsområde samt för utvecklingen av studiestödet. Bland de sökande finns Folkhälsans tidigare vd Georg Henrik Wrede, som fick lämna posten tidigare i år efter att ha investerat 250 000 euro i ett estniskt bolag. Ett nytt sätt att producera blodstamceller kan i framtiden ersätta behovet av mänskliga donatorer.. Laine-Hendolin Kirsti •. Hankamäki Jukka •. Kukka Ari •. Järvinen Samuli •. ÅU Folkhälsans ex-vd vill bli överdirektör på ministerium Folkhälsans tidigare vd Georg Henrik Wrede finns med i listan på sökande för ett direktörsjobb på Undervisningsoch kulturministeriet. FOTO: FOLKHÄLSAN/MIKKO KÄKELÄ De här personerna sökte tjänsten •. Rantoniemi Henrik •. Projektet, som går under namnet MakingBlood, ska etablera en plattform som kan generera mänskliga blodstamceller från så kallade inducerade pluripotenta stamceller. Juhola Katariina •. Tjänsten söktes av 26 personer inom utsatt tid. Rautakoski Risto •. Isotalus Arja Helena •. Vallittu Kirsi Tuulikki •. FORSKARNA SKA utveckla modellsystem som återskapar de naturliga miljöerna där blodstamceller bildas i embryot. Bioreaktorn kommer att byggas tillsammans med Technische Universiteit Eindhoven i Nederländerna, där Sahlgren har en deltidsprofessur i biomedicinsk teknik. Nummela Arto •. Säynätmäki Tuula •. Hon samarbetar med professor Anna Bigas (Fundación Instituto Hospital del Mar de Investigaciones Médicas och Instituto de Investigación contra la Leucemia Josep Carreras, Spanien) som koordinerar projektet; professor Gerald de Haan (Stichting Sanquin Bloedvoorziening, Nederländerna) samt biträdande professor Cristina Pina (Brunel University of London, Storbritannien). ÅU Åbo Akademi med i unik forskning om stamceller Livräddande blodcellstransplantationer, för till exempel leukemipatienter och patienter med immunbristsoch andra blodsjukdomar, är i dagens läge beroende av frivilliga donatorer. Kivisaari Tiina •. Överdirektören är chef för den ungdomsoch idrottspolitiska avdelningen. Axelin Henni •. Palhamo Minna •. Andra som har sökt ministeriejobbet är Henrika Backlund, generalsekreterare för Finlands Svenska Idrott samt Malin Brännkärr, kommundirektör i Kronoby. Pesonen Tuomo •. Cecilia Sahlgren är professor i cellbiologi vid Åbo Akademi och InFLAMES-forskningsledare. Saukko Matti •. Wrede Georg Henrik Fyra forskargrupper i Europa skall jobba för att utveckla metoden och Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, är med i arbetet. 6. Marks Peter •. – Vår HSC-produktionsplattform kan i framtiden fungera som en bioreaktor för blodproduktion och så småningom ersätta donationer som den kliniska källan för HSC och mogna blodceller, säger Sahlgren i utskicket. Till avdelningens ansvarsområde hör idrotten och samordningen av idrottspolitiken inom statsförvaltningen, ungdomsarbetet och ungdomspolitiken, studiestödet samt främjande av likabehandling och kulturell mångfald. Reijonen Mikko Santeri •. – På det här sättet kan vi se vilka viktiga element de är som möjliggör och främjar deras funktion, säger Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi och InFLAMES-forskningsledare, i ett pressmeddelande. I listan finns även ”seriesökaren” Peter Marks, som är ett ofta förekommande namn då olika toppjobb lediganslås. FOTO: SÖREN JONSSON/BART VAN OVERBEEKE •. Backlund Henrika •. Viertola Juha •. ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 NYHETER Undervisningsoch kulturministeriet söker ny överdirektör. Produktion av blodstamceller (hematopoetiska stamceller, HSC) i stor skala i laboratoriet skulle ge en alternativ källa till blodceller, skriver ÅA i pressmeddelandet. ÅA deltar nu i banbrytande forskning. Kilponen Tony •. Projektet MakingBlood stöds av Europeiska forskningsrådet (ERC) med 9,9 miljoner euro av ERCSynergy-finansiering varav professor Sahlgrens del är 2,2 miljoner euro. Brännkärr Malin •. Därför har man inte på ett tillförlitligt sätt kunnat producera funktionella blodstamceller. Med detta avses stamceller som har producerats från differentierade celler i laboratoriet och kan ge upphov till kroppens alla olika celltyper. Vuorinen Tero •
Källa: Lundén Architectures presentation Arkitekt Tuuli Toivonen och landskapsarkitekt Kaisa Linnasalo har för den blivande rapporten besökt skärgården. FOTO: EMILIA ÖRNMARK 13 personer deltog i mötet i Kasnäs. Ska det vara enbart röda stugor med vita knutar. Bör man bygga tätt i bycentrum eller ska nybyggen tillåtas också längs byvägarna. Allmänna principer för områ dena ska utvecklas för de bycentrum i generalplanerna som är märkta som värdefulla (AT/sbeteckning). Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Kimitoöns skärgård ska få principer för byggande •. Ska öppna landskap bevaras. Utgångspunkten för arbetet är den pågående uppdateringen av strand delgeneralplanen för den västra skärgården. I analysen av de sju öarna (Hög såra, Holma, Vänö, Rosala, Hitis, Biskopsö och Bolax) konstateras som gemensamt att bykärnorna nu består av värdefulla historiska gårdar, där arkitekturen långt följer liknande principer. – Det handlar om att möjliggöra byggande, men att bevara det unika, säger kommunens planläggnings arkitekt Heli Vauhkonen. FOTO: EMILIA ÖRNMARK. Principerna berör utöver förtät ning av bycentrumen också bland annat placering och storlek på byggnader. En önskan om att förenkla byg gande av fast bosättning lyftes fram. Också myndigheterna ska få säga sitt om analysen. Flera av kommentarerna från skär gårdsborna handlade om att man i analysen tänker lite gammaldags. Konsulterna önskar nu kommenta rer och idéer om utkastet av sakkun niga bybor, senast den 11 november. För att skapa principer för planeringen av kultur-, landskapsoch byggnadshistoriskt värdefulla bykärnor. Hon bekräftar för ÅU att en viss oro råder för att man nu vill gå för långt i bevarandet av skärgårdsbyarna på bekostnad av en strävan framåt. För att fastställa principer för placering, storlek och antal platser för förtätning och nybyggande. – Vi lever inte på 1800talet. ?7 ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 NYHETER Bland annat dessa frågor är aktuella i samband med att arkitektbyrån Lundén Architecture som kon sultuppdrag har gjort en analys av bycentrum med miljövärde i Kimito öns skärgård. •. Orsaken till att tiden är så knapp är att rapporten ska vara klar i de cember. Vidare ses som viktigt att havsutsikten från bykärnor och byvägar bevaras. Om byplanerna försvårar saker bromsar de utvecklingen i stället för att öka livskraften, till exempel om det blir väldigt komplicerat och dyrt att åtgärda ett hus som förfaller. ÖrnellBackman efterlyser flexibi litet från fall till fall och från by till by. Presentationen hittar du här. Lite romantiserande är analysen. Konsulterna föreslår här att områden vid befint liga vägar eller igenvuxna områden kunde lämpa sig för mer samman hängande bostadsområden. Att anlita konsulter motiverar kommunen med utifrån perspektivet. •. Totalt deltog nästan trettio personer, hälften av dem på distans. För att bättre ta hänsyn till det unika då det kommer till renovering och nybyggande i byområden och för att stärka livskraften i områdena. De flesta av dem bosatta på Högsåra. – Vi vill inte bo i ett museum! säger Högsårabon Jenny Örnell-Backman. SKÄRGÅRDSBOR OCH andra intres serade fick ta del av arkitektbyråns utkast under ett möte i Kasnäs förra veckan. •. Flera talade för att mångsidigt bo ende, också innehållande företags etableringar, måste vara möjligt i skärgården. En annan synpunkt var att tomter sällan är till salu i skär gården, speciellt inte på Högsåra – då blir det hur som helst knappast aktuellt med nybyggande. Här finns också en skrivning om att Kejsarhamnen kunde anslutas till bykärnan med nybyggande, alltså längs Ramsvikvägen. De allmänna planeringsanvisningar som tas fram ska fungera som stöd i bygglovsprocesser i både den östra och den västra skärgården. Varför behövs planeringsanvisningar i Kimitoöns skärgård. Till exempel hänvisade utkastet till att betesdjuren ska hålla landskapen öppna, medan den krassa sanningen är att betesdjur numera är en mera ovanlig syn i skärgården. Tanken är att ta fram vad det viktiga är i skärgården för att be vara det, men samtidigt att stärka livskraften och göra bycentrumen tätare. FOTO: EMILIA ÖRNMARK Jenny Örnell-Backman hoppas att man inte går för långt i bevarandet av skärgårdsbyarna. I HELHETEN ingår specifikt för Hög såra att uppdatera anvisningarna för byggnadssätt samt en uppdatering av utvecklingsplanen. Bland de föreslagna planerings anvisningarna listas bland annat att de visuella kopplingarna mellan de historiska gårdarna bevaras, liksom gamla träd och gårdarnas parkliknande karaktär. Arbetet betalar Kimitoön cirka 48 000 euro för. Enligt Vauhkonen har Kimitoön just nu inga noggrannare bestäm melser om byggande i bycentrum med miljövärde i skärgården. Principerna blir inte juridiskt bindande utan ska fungera som riktlinjer. Rapporten som väntas från konsulterna ska fungera som en bakgrundsutredning. Det kan vara bra, men är samtidigt farligt. Positivt ser hon på strävan efter en helhetssyn på miljön och att en princip utarbetas
Eller ännu hellre sticka hål på dem. Eeva-Johanna Eloranta Riksdagsledamot, SDP Självreglering handlar om att kunna styra sin koncentration, uppmärksamhet , sitt beteende, sina tankar och känslor i olika situationer. Vi ska motivera dem till att lära sig och vara nyfikna. Självreglering handlar om att kunna styra sin koncentration, uppmärksamhet, sitt beteende, sina tankar och känslor i olika situationer. VARFÖR VILL MAJORITETEN av amerikanerna se honom som sin president, igen. BARN OCH UNGA som växer upp i den digitala världen har inte alltid fått en tillräcklig mängd omedelbar och kvalitativ interaktion för hjärnans utveckling, eftersom tiden som spenderas med digitala apparater tar alltmer plats. Redan då president Alexander Stubb kandiderade för att bli Finlands president betonade han att Finland kommer att ha goda relationer till USA:s president, också om det blir Donald Trump. Allt fler människor orkar inte längre läsa långa texter. Det här förutsätter också att vuxna verkligen är äkta närvarande och håller sig borta från telefonerna. I skrivande stund har Donald Trump 267 av de 270 röster som krävs för att han ska vinna. Att en person som har ljugit och gjort begreppet fake news, falska och påhittade nyheter, till sitt varumärke kan bli USA:s president – en andra gång – är alarmerande på många sätt. Således, om ett barns eller en ungdoms dagliga flod av stimuli är ensidig och innehåller för mycket sociala medier eller spelande, främjar det inte hjärnans utveckling av självreglering. 8. Samtidigt har elevernas koncentrationsförmåga försämrats. – Finlands president samarbetar med den amerikanska presidenten, oberoende av vem personen är. Det är vi som måste lyfta blicken, kliva ut ur bubblorna, vara öppna, nyfikna, och ständigt ifrågasätta så kallade sanningar, som baserar sig på åsikter och tyckande. Samtidigt vänjer sig hjärnan vid och anpassar sig till kortsiktigt arbete och hjärnan får inte längre något pris för långsamma och krävande processer, till exempel läsning av längre text eller fokusering på skoluppgifter. Donald Trump, 78, blir den äldsta amerikanska presidenten i historien som svärs in. Det behövs resiliens också i en värld som svajar. För många finländare och andra européer är det väldigt svårt att förstå hur miljontals amerikaner tänker då de röstar på en skränig gaphals som upprepade gånger har blivit fast för att ljuga. Det gäller både grundläggande färdigheter som lärs ut redan i småbarnspedagogiken och i skolan, och det gäller vår värdegrund. ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 NYHETER Resultatet i det amerikanska presidentvalet är nedslående på många sätt. Så blir det troligtvis inte. Vi ska se om vårt eget hus, både som samhälle och som individer. Språk och kommunikation lärs också in genom interaktion. Som jämförelse kan nämnas att den allmänna pensionsåldern i många EU-länder är 65 år. Skicka in insändaren på åu.fi/kontakt/skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Vi minns ordet resiliens från coronapandemin. Dessa färdigheter är absolut nödvändiga också för inlärningen. Jo, i en allt mer oberäknelig och oförutsägbar värld är det viktigare än någonsin att se till att vår egen grund är stabil. Vi behöver upplysta individer, som vet skillnaden på fakta och tyckande. En digital apparat kan aldrig helt ersätta detta. Vi ska dra ut dem ur bubblorna. När Trump blir president i USA ska vi satsa på källkritik GNURF carina.holm@aumedia.fi Carina Holm KOLUMNEN Vi behöver mindre digitalisering och mer äkta interaktion Försämringen av inlärningsresultaten är alarmerande. Allt mer tid av lektionerna går åt till att lugna eleverna. Vi ska påminna dem om frågan: hur är det egentligen. I maj i år fälldes han på över 30 åtalspunkter för bokföringsbrott. Dessutom är Donald Trump den första tidigare amerikanska presidenten som förklaras skyldig till brott. VI BEHÖVER SKYNDSAMT nationella rekommendationer om hur mycket tid per dag på digitala apparater som är lämpligt för barns och ungas balanserade utveckling och lärande. Även om åtminstone mer än 64 miljoner amerikaner har röstat på Kamala Harris är det ännu fler som vill se Donald Trump som landets ledare. Digitala plattformar stödjer inte heller färdigheter för koordinering och självreglering, i och med att det saknas äkta interaktion där. Nu finns det all anledning att också snacka annat än golf, även om det kan vara en bra ingång. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. Vi ska se om vårt eget hus, både som samhälle och som individer. Den sittande presidenten Joe Biden har blivit extremt impopulär och Kamala Harris kom i gång med sin kampanj i ett väldigt sent skede. Bifoga kontaktuppgifter.. Den dagliga tiden med de digitala apparaterna har ökat. Man bör också kritiskt överväga och bedöma till vad digitala läromedel lämpar sig och när traditionella läroböcker, häften och pennor är det bästa alternativet. Vi ska uppmuntra barn och unga att lära sig språk och att resa. I en verklighet där Donald Trump en andra gång kan bli USA:s president blir betydelsen av utbildning ännu större. För att växa upp och utvecklas till en balanserad människa behöver ett barn och en ung person tillräcklig genuin interaktion med sina föräldrar, andra i samma ålder och lärare. Enligt professor Linnea Karlsson är mänsklig interaktion nödvändig för hjärnans utveckling och inlärning. Yles tidigare USA-korrespondent Ville Hupa påpekade i en ÅU-intervju i lördags att många amerikaner inte röstar för något utan mot. Dessa färdigheter är absolut nöd vändiga också för inlärningen. Amerikanerna kunde ha fått sin första kvinnliga president år 2024. Andelen svaga läsare har tredubblats från sju procent i början av 2000-talet till 21,4 procent. Vi ska försöka få våra barn att lyfta blicken från de så kallade sociala mediernas skärmar och visa dem att det finns en annan verklighet än den som målas upp där. VAD KAN VI då göra åt det här. Trollfabrikerna slår knut på sig själva av förtjusning. Inte heller lär man sig den viktiga färdigheten att hantera stress om man inte övar på det i verkliga situationer. Vi och vårt samhälle ska satsa ännu mer på demokratifostran. Detta leder lätt till koncentrationsproblem och störande under lektioner, bristande ork att anstränga sig med lärande och till exempel längre texter, och till slut försämrad läsförmåga och läranderesultat. Vi förutsätter att du som presenterar upp gifter som fakta har använt trovärdiga källor. Interaktion behövs både för utvecklingen av kognitiva, inlärningsrelaterade färdigheter och emotionella färdigheter, bland annat självreglering. Det har inte hindrat mängder av amerikaner från att rösta på honom. Vid interaktion är det viktigt med bland annat ögonkontakt, ömsesidiga gester, ansiktsuttryck eller tonfall och i samband med dessa regleringen av känsloreaktioner och motivation. SKRIV GÄRNA INSÄNDARE till ÅU! Underteckna ditt inlägg med både föroch efternamn. Här har vi vuxna ett stort ansvar att föregå med gott exempel. Enligt en opinionsmätning som Helsingin Sanomat har beställt skulle 82 procent av finländarna har föredragit den demokratiska presidentkandidaten Kamala Harris som USA:s följande president. Två av tre pojkar läser bara om de måste. Unga hjärnor formas lätt. När starka krafter förespråkar kaos ska vi inte låta oss provoceras. Blir det Trump kan jag snacka golf med honom, sade Alexander Stubb i en ÅU-intervju i september 2023. Enligt forskningsdata är intensiv användning av sociala medier och digitalt spelande kopplat till utmaningar för både lärande och välmående. Vi ska se till att barn och unga i Finland kan läsa ordentligt och öva dem i källkritik. När starka krafter förespråkar kaos ska vi inte låta oss provoceras
SDP I ÅBO har förbundit sig att försvara välfärdsstaten och trygga basservicen för alla människor. Lotta Laaksonen Tredje vice ordförande i Pargas stadsfullmäktige Medlem i välfärdsområdesfull mäktige VF ”Är det vd:n som själv försökt köpa aktier i fastighetsbolaget som vill att Svenska Gården ska ge vinst?” Styrelsen för Fastighets Ab Svenska Gården har gått ut med en skrivelse till sina aktieägare om “nödvändigheten” att ändra på bolagets primära syfte. Att utvidga tillgången till hälsooch sjukvård kommer särskilt att skada de mest behövande och öka ojämlikheten i hälsa. Styrelsen förfäktar nu plötsligt att bolagets primära syfte ska vara att ”bereda vinst åt aktieägarna”. Varken aktiebolagslagen eller den nuvarande bolagsordningen förbjuder att uppfylla det i nuvarande bolagsordning föreskrivna syftet att erbjuda lokaler för föreningar. Att hålla ytterskärgården bebodd är också en fråga försörjningsberedskap. Styrelsen talar om en subventionering gentemot föreningarna som en orsak till att ändra syftet. Nya familjer har blivit bofasta på ön. Som ordinarie medlem i vissa aktieägande föreningar och utan insyn i styrelsearbetet frågar man sig vem eller vilka det egentligen är som på föreningarnas bekostnad är så vinstgiriga. Förslaget motiverar styrelsen genom att hänvisa till ”flera juridiskt sakkunniga”, utan att dock nämna vem dessa sakkunniga är och delge de sakkunnigas skriftliga utlåtanden i ärendet till samtliga aktieägare. FOTO: ARKIV. Flerspråkighet och mångkultur är viktiga delar av delaktighet och demokrati, och SDP i Åbo anser att utvecklingen av Åbo ska bygga på dessa värderingar, särskilt när staden växer och står inför nya utmaningar. Hur kan det vara möjligt att ens tänka sig att lägga ned en livskraftig skola i ett såhär säreget samhälle då vi samtidigt i fullmäktige talar om behovet att få mera folk och i synnerhet barnfamiljer till Pargas. Det är uppenbart att vitaliteten i demokratiska samhällen är beroende av alla människors rätt att delta i beslutsfattandet. En nedläggning av skolan skulle medföra alltför långa och lagstridiga elevtransporter till den närmaste skolan i Korpo. Det kan väl inte vara så att bolagets vd, som själv försökt köpa aktier i fastighetsbolaget, är den som ivrigast driver på en ändring av syftet gentemot en vinstutdelning för aktieägarna. Beloppet för månadshyran kan inte uppfattas som en subvention av Svenska Gården, som enbart uppfyller sitt i bolagsordningen föreskrivna syfte. Utö skola kan inte enbart behandlas som en utgiftspost i stadens budget, utan utgör en av grundpelarna i ytterskärgårdens livskraft. Bolagets syfte skulle med den föreslagna ändringen bli något helt annat än det de ursprungliga donatorerna avsett. Utö är flaggskeppet för turismen i Pargas. AKTIEBOLAGET HAR för tillfället en fungerande bolagsordning som Handelsregistret godkänt i samband med bolagets omorganisering år 2016. Enligt den andra paragrafen i bolagsordningen är bolagets syfte att ”erbjuda samfund, organisationer och företag, vilka verkar för svenskspråkiga kulturändamål, samlingsoch verksamhetsutrymmen i fastigheten”. På så sätt lägger vi grunden för en framtid som garanterar demokrati och välfärdsstatens stabilitet för kommande generationer. Vi bör se till att alla får de tjänster de behöver i tid. Handelsregistret har inte yrkat att bolaget ska ändra på sitt ursprungliga syfte, ej heller någon annan utomstående instans. Bolaget ska erbjuda lokaler åt föreningarna i Åbo såväl för nuvarande som kommande generationer. Pargas erhåller årligen 6 miljoner euro i skärgårdstillägg varav underhållet av Utö skola utgör under en procent. Utö är inte bara historia utan levande utskärsliv i en mycket säregen omgivning, inklusive fyren. Bolagets nuvarande bolagsordning föreskriver annat. Att lägga ned Utö skola vore en kulturgärning i klass med förstörande av Unescos kulturarv. Vårt utbildningssystem gör det möjligt för alla att lära sig och växa, från tidig barndomsutbildning till högre utbildning. EJ HELLER KAN MAN tala om en subvention emedan föreningarna betalar hyra för sina lokaler, om dock en för hög sådan, med den påföljden att vissa föreningar redan blivit tvungna att flytta bort och även andra överväger att göra det. SDP-gruppen i Varhas styrelse föreslog att Varha skulle behålla vårdgarantin på 14 dagar, men förlorade förslaget då Samlingspartiet, Sannfinländarna, De gröna och Centern röstade emot. I samma sammanhang fanns ett omnämnande av Sunnanbergs skola för vars del stadsstyrelsen ändrade meningen till att lyda ”Sunnanbergs skola läggs ned 2025.” ”Utö [---] har åtminstone sedan 1600-talet fungerat som stödjepunkt för lotsar, fyrvaktare, tulltjänstemän och militärer.” (Uto.fi). Tack vare en levande byakultur är ön inte bara en fyrö bland andra. SDP i Åbo vill bidra till att bygga ett rättvist, tvåspråkigt, flerspråkigt och inkluderande Åbo, där alla har möjlighet att göra skillnad. För barn i lågstadieåldern skulle detta vara alltför tungt och omänskligt, och skulle därför jaga bort de nya invånarna från byn till fastlandet. Deltagande ska vara möjligt för alla i Åbo – på finska, svenska och andra språk. FÖRSTA KAPITLET, femte paragrafen i aktiebolagslagen föreskriver att bolaget inte behöver eftersträva vinst åt sina aktieägare om bolagsordningen föreskriver något annat. Pontus Lindberg Advokat Åbo Gillesgården i Åbo. Till exempel Svenska Klubben, som största aktieägare i bolaget, torde ha en tryggad ekonomi även utan vinstutdelning av detta bolag, i vars lokaler Klubben även själv huserar mot en överkomlig månadshyra. Skolan kommer alltså också att ha elever i framtiden. Åbo erbjuder också stora möjligheter till svenskspråkig utbildning och språkbad, vilka också SDP i Åbo har främjat under denna mandatperiod. Därför vill SDP i Åbo att stadsfullmäktiges storlek ska vara densamma under nästa mandatperiod som den har varit hittills. Utö skola är inte ekonomiskt dyr att underhålla. Under Svenska veckan är det viktigt att komma ihåg att inkludering och gemenskap kräver gemensamma insatser och engagemang. Då statsandelarna för eleverna dras från omkostnaderna återstår en årlig kostnad på cirka 50 000. Följaktligen ska Svenska Gårdens ursprungliga syfte bibehållas. Butiken och övrig service skulle så småningom försvinna och Pargas ytterskärgård i sin helhet ändra karaktär. SDP i Åbo anser att utbildning och omfattande socialoch hälsovårdstjänster utgör grunden för välfärdsstaten, som i sin tur innebär ett starkt samhälle och allas delaktighet. Skolan har i dag åtta elever (två sjätteklassare, två fjärdeklassare, två andraklassare och två förstaklassare) medan fem barn är i daghemsåldern. Skolan sysselsätter 2,5 personer och dagvården ytterligare en. Om skolan lades ned skulle också öns infrastruktur lida. Vi vill också se till att även nya invånare erbjuds möjligheter att engagera sig i samhället. Mari Lahti Ordförande för SDP i Åbo Rör inte Utö skola ”Framtiden för Utö skola granskas.” En illavarslande mening har dykt upp i Pargas stads budgetbok. Genom historien har folk kommit dit för att arbeta och en del har blivit bofasta. Utös invånartal är cirka 50 personer, varav barnfamiljernas andel är över en tredjedel. UTÖ ÄR ETT AV Pargas mest attraktiva samhällen just därför att där finns ett äkta byaliv. Ej heller har det framkommit vad motivet för en ändring av bolagets syfte egentligen är. ?9 ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 DEBATT OPINION Ett tryggt och tvåspråkigt Åbo kräver en demokratisk välfärdsstat Svenska veckan firas den 4–10 november, vilket ger oss möjlighet att tillsammans fira det kulturella och språkliga arvet som har särskild betydelse för Åbo och för hela Finland. Fastighets Ab Svenska Gården har inget uttalat behov att ändra på sin bolagsordning till vinstbringande. Skolan håller ön levande, och i likhet med många gånger under historien har havet och vinden hämtat nya familjer som är sin tids nybyggare. För närvarande garanterar vårdgarantin människor rätt till vård inom två veckor, men regeringens föreslagna nedskärningar riskerar detta. Att ge medborgarna egen makt är demokratins kärna. Att bereda rum för de ideella föreningarna föreslås bli ett sekundärt syfte som dessutom kommer att vara beroende av styrelsens prövning
Vad var likt och vad var olikt?. I år fyller Åbo Underrättelser 200 år. Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. 10
Bildberättandet öser på med lättsmält serieestetik, ett grepp som sedan en tid tillbaka tar allt mer plats i barnromaner där det visuella och det verbala samarbetar för att locka fram ökat lässug. Boken inleds effektfullt med Estonias förlisning som jag-berättaren Lounas mamma överlever. Ledda av en vildmarksguide lämnar fyra ungdomar som inte känner varandra sen förr sina mobiltelefoner och beger sig ut på vandring. De trotsigt röd-orange valörerna byts mot mörker då mamman till barnens häpnad brister ut i fulgråt: ”En stund var allt svart”. FOTO: KRISTOFFER NÖJD •. Berättelsetrådarna kan nystas bakåt mot pojkbokens vildmarksberättelser, spänningslitteraturens intensiva lässug och ungdomsromanens fäbless för att försätta den unga på okänt territorium, medan bilderböckerna både vänder sig mot det knöligt och vackert vardagliga men också utmanar med existentiellt sprängstoff om världens undergång. ?11 ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 KULTUR Linda Bondestams bok sticker ut med sin säregna kombination av trösterik humor, vass samhällskritik och apokalyptisk undergång. Pojkarna upptäcker sprickor i verkligheten, men deras nyfunna vänskap står på spel då deras världar börjar flyta in i varandra. Detta bilderbokspoetiska verk växer fram ur en blivande mammas nyfikna funderingar kring vem babyn är och var hen finns innan födseln. Här är oddsen höga för vinst och gärna får just bilderbokskonst belönas då kategorin är en av de mest utmanande och expansiva. I Salla Simukka och serietecknare JP Ahonens spänningsoch mysterieladdade barnroman Poika ullakolla, poika kellarissa (Pojken på vinden, pojken i källaren) flyttar två 10-åriga pojkar med sina familjer in i ett och samma hus, men i två parallella verkligheter. Känslohantering, som länge varit efterfrågad tematik i småbarnsboken, ges fördjupad klangbotten av Viljas oförskönat intensiva bilder. FOTO: PRESSBILD Linda Bondestam ställde ut i Ekenäs 2022. Bland de sex barnoch ungdomsböcker som nominerats till Finlandiapriset finns inte otippat Linda Bondestams bilderbok Chop Chop. En mångfald av berättarröster och -perspektiv samsas med visuellt drivna gestaltningar. Maria Viljas bilderbok Kesän ainoa kaunis päivä (Sommarens enda vackra dag) sätter ord och bild på hur tjat kan få en mamma att rämna av otillräcklighet då hon trots ihållande nacksmärta och omvärldens dömande blickar hastar med barnen till stranden för att ge dem en fin upplevelse. Mamman förklarar att också vuxnas tålamod kan brista och barnen söker skydd under hennes böljande röda kjol i denna berörande bilderbok som fusionerar både hur det är att vara mamma och att ha en. Hon är en av Nordens mest framstående illustratörer. Bondestam varvar mjuka pasteller med en smutsbrun palett och sätter ribban för bilderbokens tematiska och konstnärliga kraft skyhögt. Hennes nya sjöscoutvänner från Helsingfors ifrågasätter skärgårdens händelselöshet, men efterhand nyanseras uppfattningarna om vilka bubblor vem tillhör. Där Bondestam utmanar det krisande världsläget vänder sig Jenni Erkintalos Kuka ihana. Men ur undergången kanske något nytt och bättre kan födas. Alexis som bosatt sig uppe i vindskammaren hör oförklarliga röster från en källarvåning som inte finns, medan Max som har sitt rum i källaren hör märkliga ljud från den tomma vinden. Inslag av skräck och växlandet av berättarröst mellan kapitlen, underbygger även här en tajt spänningsintrig avsedd att fånga svårflirtade unga läsare. Textens lågmälda, tankfulla rytm ackompanjeras effektfullt av lekfullt naivistiska panoramabilder, där babyn kan letas fram i en myllrande mångfald av människor med olikfärgad hud. Mamman räddas till Utö, men dör när Louna föds. Den tätnande spänningen, intensifierad av att ungdomarna tvingas slutföra vandringen utan vuxen assistans, flätas samman med deras försök att orientera sig både i den okända miljön och i hurudana de själva är. Också i Päivi Lukkarilas bladvändare Skutsi (Skuttan) sammanförs ungdomar i en miljö långt från den urbana. (Vem härlig?) inåt mot det lilla livet. Den efterlängtade bebisens obestridliga ljuvlighet hyllas så man kunde tro att boken är ett beställningsverk av dem som larmar om sjunkande nativitet. DE TVÅ NOMINERADE ungdomsromanerna förenas av att de unga protagonisterna rör sig i vildmark och ytterskärgård, där slitet med vem man är och kanske vill bli löper parallellt med spänningsmomenten. Mia Österlund Maria Lassén-Seger Bredd bland Finlandianominerade barnoch ungdomsböcker Linda Bondestams nya bilderbok Chop Chop är nominerad till Augustpriset i kategorin årets svenska barnoch ungdomsbok. Leena Paasios Meren koskettamat (De av havet rörda) aktualiserar vilka gemenskapsbubblor man tillhör. På Utö utspelar sig romanens nuplan där Louna lever kvar i fosterfamilj och, enligt egen utsaga, ingår i allt från kajaktill säl-, modeoch Netflix-bubblan. Lounas mammas öde nystas upp i en spänningsintrig om trauma och identitet där vuxnas och ungas ömsesidiga omsorg om varandra utgör berättelsens nerv. En tapper jordbos berättelse, som redan håvat in en August nominering i Sverige.. Kapitalismens giriga jakt på vinst och effektivering (robotik, AI) skonar varken människor, natur eller maskiner. Finlandianomineringarna tar tempen på den inhemska barnoch ungdomslitteraturen som på basis av de nominerade verken mår hyfsat och framhärdar i kampen för att erövra nya läsande generationer
Helsingfors: upp klockan 07.59, ned 16.07, i morgon fredag 08.02– 16.04. Fastighets förmedlare Mag nus Nyman berättar om ”Skatteplanering”. Han har bland annat ansvarat för språkvården inom Yle och under många år varit konferencier för valborgssändningen från Vårdberget. EN ANNAN av de premierade är Dalsbrukssonen Janne Wass, numera chefredaktör på tidskriften Ny Tid. Hon beskrivs i pressmeddelandet som nyfiken, närvarande, positiv, ödmjuk och varm samt en stor tillgång i alla de sammanhang där hon rör sig. Det är också fint att träffa andra svenskspråkiga i Åbo, säger Koskinen. Efter läsningen ordnas en publikdiskussion med dramatikern Fabian Silén och ÅST:s teaterchef KiraEmmi Pohtokari. – Festen är till för alla som har någon känsla för det svenska språket. Olin är Åbo Svenska Teaters kommunikatör och hon är iklädd en spektakulär dress från ÅST:s pjäs Fröken Julie – passande nog i röd-gula färger. Naukkarinen lever på sin musik sedan 2018. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi Svenska dagen firades i Sigynsalen i Åbo Palästra Gymnastics uppträder med en show under Svenska dagens fest i Sigynsalen i Åbo. Vi vet ungefär vad man kan förvänta sig. Hennes stora intresse är språk och efter sina år på ön talar hon idag flytande svenska. Anmälningar tas emot via biljetter@abosvenskateater. Solbritt Finnberg, Annika Koskinen och Birgitta Aittanen är ivriga festdeltagare. Vi tänder ljus för de som avlidit under året. 2 namnsdagar I dag Kevin, Glenn, Erin, Colin, Taisto, Erin, i morgon Dennis, Denise, Aatos (enligt Sveriges almanacka i dag Ingegerd, Ingela, i morgon Vendela). Så här lyder prisnomineringen: ”Sixten Westerby har under alla sina år inom radion på Yle värnat om svenska språket, både som reporter och i sina uppgifter som regionoch avtalschef. Så här lyder motiveringen: ”Janne Wass har sedan 2014 verkat som chefredaktör för den partipolitiskt obundna vänstertidskriften Ny Tid, där han gjort ett stort arbete för att trygga fortsättningen för och utvecklingen av tidskriften. Vi får samlas och gemensamt dela upplevelser, både beröras och förföras, säger konferencier är Maria Olin till ÅU. KOMPOSITÖREN Laura ”Lau Nau” Naukkarinen flyttade till Kimitoön 2005 och arbetade många år som högt uppskattad och kunnig bibliotekarie i kommunen. Dramatikern och skåde spelaren Fabian Silén är Labbets residensdramatiker 2023–2024. FOTO: JACOB HJORTMAN. Janne Wass upprätthöll under åren 2007?2014 musikbloggen ZXC Music, som följde den finlandssvenska rockoch popvärlden. Komikern Alfred Backa har gjort sig känd för sin politiska satir på sociala medier. Loves drama – till den det berör, är dra matikern Fabian Siléns femte helaftonspjäs. Naukkarinen uppmärksammas på Svenska dagen-festen i Sigynsalen i Åbo på onsdagen. Jubileumsåret firas bland annat med ett uppträdande av språkbadets småbarnspedagogiks barnkör under ledning av Marina Sabelström. Elina Pirjatanniemi, professor i juridik vid Åbo Akademi, höll festtal om den språkresa hon själv gjort när hon ändrade sitt modersmål till svenska. NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Folktinget delar ut 12 förtjänstmedaljer till personer som dragit sitt strå till stacken för svenskspråkiga och den svenska kulturen. Hon har haft stora nationella och internationella framgångar inom musiken. Kaffeservering! DAGBOK 2 solen Utsjoki: upp klockan 09.14, ned 14.35, i morgon fredag 09.19–14.30. ÅU Lokala namn bland de som premierades på Svenska dagen •. René Michelsson är kock i Molpe skola i Österbotten och Nylands svenska kulturfonds pris går till pensionerade rektorn Moa Thors. Enligt den ortodoxa kalendern i dag Kaisa, Lasari, Lasse, i morgon Gabriel, Kauri, Miihkali, Mika, Mikael, Mikko, Raafael. Damerna deltar i Svenska dagens fest i Sigynsalen varje år. Tillställningen är gratis och börjar klockan 18.30. Bland de premierade finns Sixten Westerby i Åbo. – Det här blivit en tradition, säger Finnberg. fi 2 Västanfjärds pensionärs förening November månadsmöte på Vårdkasen, tisdagen den 12 november klockan 14:00. FOTO: JACOB HJORTMAN Maria Olin är konferencier under festen. Klänningen hon bär är från ÅST:s pjäs Fröken Julie. Folktinget och Svenska kultur fonden premierar flera personer som gjort en insats för det svenska i Fin land på Svenska dagen. Samtalet leds av Labbets konstnärliga ledare Sinna Virtanen. Tack vare Janne Wass insats har den finlandssvenska samhällsoch kulturdiskussionen breddats. Även han premieras. Mötet går igenom givna ärenden, också Bingo, l otteri och allsång står på programmet. Vad är det som gör att ni återkommer år efter år. – Man kommer hit för att träffa bekanta och stifta nya bekantskaper, säger Aittanen. FOTO: JACOB HJORTMAN Från vänster: Solbritt Finnberg, Annika Koskinen och Birgitta Aittanen. De har firat svenska dagen i Sigynsalen i samma sällskap tre år i rad. Sixten Westerby och Laura Naukkarinen hör till de som premieras på Svenska dagen. Svenska kulturfondens pris på 5 000 euro till personer som gjort insatser för kultur eller utbildning på svenska i sin region går till René Michelsson, Laura Naukkarinen och Moa Thors. Åbo: upp klockan 08.11, ned 16.16, i morgon fredag 08.14–16.14. ?15 ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 DAGBOK FÖRENINGAR 2 Labbet rf & ÅST Labbet rf ordnar tillsammans med Åbo Svenska Teater ett läsdrama och en diskussion om nyskriven dramatik fredag den 8 november. UNDER KVÄLLEN uppmärksammades också språkbadet i Åbo, som i år firar 30 år. Hon är låtskrivare, kompositör och producent. – Programmet brukar vara lyckat. Festens huvudartist var Ekenäsbördiga singer-songwriterartisten Frida Andersson, som avslutade kvällen med en konsert. Han har också skrivit revyer för Bruksteatern i Dalsbruk och Hangö teaterträff.” Andra premierade är bland annat Johanna Grüssner, musiker på Åland, läraren inom småbarnspedagogik Marianne Virkama i Kyrkslätt, språkvårdaren Anna Maria Gustafsson, läkaren Stefan Anderson, tidigare stats ministern för SDP Antti Rinne, rektorn vid Yrkeshögskolan Novia Örjan Andersson, socialrådet Viveca Arrhenius, skådespelaren Anna Hultin och ordkonstläraren vid Sydkustens ordkonstskola Lotta Sanhaie. FOTO: ARKIV/CARINA HOLM/EMMA STRÖMBERG Festen bjöd på tal, uppträdande av gymnastikföreningen Palästra Gymnastics och sånger framförda av kammarkören Chorus 1249. Festens tema var tvåspråkighet. Sixten Westerby har under sina 10 år som rektor för det svenskspråkiga arbetarinstitutet i Åbo utvecklat institutet till ett viktigt svenskt rum.” Westerbys aktiva insatser för Svenska på stan-kampanjen i stan lyfts också fram
14.30 Kaisa Pulakan aikamatkat: Miten tosirakkauden suudelma tuhottiin Suutelemisen historiaa. 11.20 Yle Nyheter östra Finland. 8.30 Familjens vildbasare. 9.54 Andrum. 15.30 Rikkaat ja rahattomat UK. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 10.50 Yle Nyheter Nyland. 13.35 Tehoosasto. 20.00 Frendit. 9.15 Rantataloa etsimässä. 13.35 Vanderpump rules. ÅU TORSDAG 7 NOVEMBER 2024 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 20.15 Lilla Aktuellt. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. Kotimainen realitysarja. 21.02 Urheiluradio. 22.15 Filosofiska rummet: Hur mycket styr slumpen våra liv. 8.50 Undercover boss US. 11.25 Yle Nyheter Pohjanmaa. 1.20 Ta hem storebror. Dagens viktigaste nyheter. 22.00 Nyheter. 10.02 Radio Suomen Päivä. 23.56 TV4Vädret. 1.00 NCIS: Hawai’i. 21.05 Romarnas mäktiga byggnader. 18.35 Greta Gris. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. 15.20 Wheeler Dealers. 10.00 Marko Gustafssonin vieraana kuvataiteilija, viljelijä Osmo Rauhala. 18.20 Basket: Suomi–Slovenia. 22.00 Världens historia: De norska SS-soldaterna. 23.40 Elokuva: Escape Plan: The Extractors. 18.00 Sinkkuillallinen. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 7.02 Lilla Tvåan. 8.40 Pyjamashjältarna. 18.50 Iltahartaus. 18.00 Efter fem. 20.00 66h & 6min med Kjell. 8.25 Asunnon metsästäjät. 21.00 Pantbanken. 13.15 Träskalle och Stumpen kedjekrockar. 21.00 Yle Uutiset. 21.00 Nyheter. 11.30 Norra Finland. 12.30 Alexa löser brott. 1.30 Suomi Soi. 7.35 Heja! Heja! Billy Bilsson. muunnelma teoksesta Muunnelmia Tshaikovskin teemasta (Keski-Pohjanmaan Kamariorkesteri/ Sakari Oramo). 13.00 TV4Nyheterna. 12.10 Vakoojat K2J5: Kuinka Venäjä koukutti Trumpin. 7.05 Bluey. 8.15 Matteväktarna. 15.55 Yle News. 2.45 Sportnytt. 7.13 Radio Suomen Aamu. 12.00 Huvila & Huussi. 15.30 Jääkiekko: Sveitsi–Suomi. 12.10 Urheiluradio. 14.00 Yle Uutiset. 2.40 Joonas Nordman Show. 13.00 Maryn helpot kokkailut. 21.55 Radio Suomen Ilta. 1.50 Pitääkö olla huolissaan. Paavo Häikiö. 0.00 Yöklassinen. 17.00 Yle Nyheter 17.00. 8.10 Urheiluradio. 9.10 Sää. 9.00 Yle Uutiset. 16.55 Grand designs Australien. 16.00 Ett öppet Yle: Livet inom autismspektrumet, Maskinmännen laddar upp på Tuben och Logged in berättelser från hela Finland. 19.02 Urheiluradio. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 19.22 Näst sista ordet: ”Var glad att jag försöker på finska när det är det enda språket du kan”. 19.00 Sanansaattajat. 15.03 Vega Eftermiddag. 21.03 Atlantis: Röd. Luvassa on näyttäviä tuhon hetkiä Hyvinkään pesäpallostadionilla. 10.55 Sydöstra Finland. 11.00 Efter Nio. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 12.30 The real housewives of Orange County. Uutiset ja sää radiossa. 8.00 BUU-klubben. 21.00 Kärlek på svenska (R) Svensk dokumentär från 2022. 20.00 Kapen keittiökaappaus. 3.30 Simpsonit. 1.02 Paikka auringossa. 10.00 Rikkaat ja rahattomat UK. 18.20 Jääkiekko: Sveitsi–Suomi. 16.35 Grottan 16.45 Miki Liukkonen, den andre 17.15 Anjas resor 17.25 Husdrömmar dokumentär 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Anne och Anders i Europa 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Resmål ur Egenland 20.00 Drömmarnas år 20.47 Elokuvan hetki: Viisi lainsuojatonta 21.00 Elokuvan hetki: Kalle Kinnunen 21.02 Familjetid 22.55 Penan Erikoiskuljetus 23.07 A-ha: True North 0.11 Mer om filmen: Utflykt i det okända. Lande. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 17.30 Vegatoppen. 14.00 Bytt är bytt. 22.08 Yöradio toiveiden yö. 18.25 Charlie och Lola. 20.10 Världens natur: Stora sardinjakten. 15.02 Radio Suomen Iltapäivä. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. Jakso 2/2. 17.13 Radio Suomen Iltapäivä. TV5 FI 6.05 Rantataloa etsimässä. 7.48 Vov-patrullen. 18.02 Radio Suomen Urheiluilta. 13.17 Kökets middagstips. 20.15 Musiikkikamari. 12.00 Tähtiarpa 13.55 Valitut Palat Collection 14.25 Renovera eller flytta: Briljanta byggen 15.30 De rika och de fattiga UK 16.30 100 Places to Be 16.45 Tähtiarpa 16.50 Henri ja Sirly Italiassa 17.50 Bara liv 20.00 Lego masters Suomi Del 3 av 9. 2.00 Yle Uutiset. Jakso 14/23. Ostron i Bohuslän. 0.00 Nattklassiskt. 14.00 Suurmestari UK. 7.55 Lilla Tut. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 15 minuter på teckenspråk (R) 17.20 Svenska tv-historier (R) 17.35 Ut och njut (R) Svensk dokumentärserie från 2024. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 21.00 Geostorm. 8.10 Greta Gris. KUNSKAPSKANALEN 16.00 Humanistoch teologdagen 2024. 16.35 Top Gear: Parhaat palat. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 14.00 Mer om filmen: Utflykt i det okända. 22.00 Farmi Suomi: Revanssi. 10.33 Radio Suomen Päivä. 21.35 Tiedeykkönen: Ihmisvauva joutuu opettelemaan liikkumista muita lajeja pidempään – älypotkupuvun avulla selvitetään liikkeen vaik. 11.35 NCIS. 21.00 Elokuvan hetki: Kalle Kinnunen. 1.10 Salaliittoteoria. Jakso 22/24. 15.25 Långtradarchaffisarna Finland. 21.00 Efterlyst. 2.02 Yöradio. 9.35 Vanderpump rules. 20.21 TV4Vädret. 13.00 Yle Uutiset. 15.00 Yle Uutiset. 17.00 Simpsonit. 6.55 Hej Jycke. 7.00 Greta Gris. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 15.01 La Promesa hemligheternas herrgård. 19.02 Jazzklubin viikkokonsertti: Quincy Jones Orchestra Kulttuuritalolla 29.8.1960. 7.30 Muumilaakson tarinoita. 9.11 Radio Suomen Aamu. 0.35 Tjernobyl – en utopi i lågor. Merisää. 13.02 Paikka auringossa. 8.13 Lilla Tvåan. 9.00 Nyheter. JIM 11.00 Långtradarchaffisarna Finland. 6.45 Lu och småkrypsgänget. Pesäpallo. 17.53 En hård veckas kväll: Alla andra nyheter. 17.35 Tuuli Saksalan keidas. 22.28 Radioteatteri esittää: Sherlock Holmes ja herttuan poika 3/3. 12.00 Duudsonit tuli taloon. 6.50 Lilla Tvåan. 19.05 Radio Suomen Urheiluilta. 9.10 Danmarks skattjägare. 12.45 Väderoch sjörapport. 6.05 Radio Suomen Aamu. 14.28 Levande arkiv: Skarvörarna. Arenski: 4. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Lilla björn. 22.00 Hudson & Rex. 11.35 Strömsö 2023. 7.10 Aamusoitto. 9.00 Octonauterna. 9.30 Halv sju. 7.30 Lu och småkrypsgänget. 21.10 Jääkiekko: Tshekki–Ruotsi. 17.10 Urheiluradio. 7.35 Sofian enkelit. 16.00 Poliisit UK: Ajojahti. 5.45 Sverige idag. Jakso 8/10. 23.02 Yöradio toiveiden yö. 7.10 Urheiluradio. 20.00 TV4Nyheterna. 8.27 Kille, tjej, hund, katt, mus och ost. 12.13 Radio Suomen Päivä. 23.00 Yle Uutiset. 2.00 Pontikankeittäjät. Gruppspel, damer. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 7.11. 12.45 Merisää. 18.00 Yle Uutiset. 7.33 Pi och Boj. 7.20 Arvokaman etsijät. I rollerna: Douglas Håge, Hjördis Petterson, Lars Ekborg. Karjala-turnaus. 23.32 Vega Musik. 19.52 Vega Musik. 19.00 Yle Uutiset ja sää. Helsingissä koetaan surua ja pakohaaveita. Lande (R) 15.00 Ensitreffit alttarilla (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.55 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Jakso 4666. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. 11.40 Yle Oddasat. 7.44 Maltti och Valtti. 8.05 Fåret Shaun. 20.25 Blue water high. 20.02 Sää. 11.05 Nationalklenod: Sången Vårt land. 12.30 Salatut elämät. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 22.00 Bunkerkvinnan. Efter år av smärta och problem fanns till slut bara en utväg: Stomipåse på magen. 3.30 Kyllä nolottaa. 2.40 Koskinen. 14.25 Ice Airport Alaska. 10.48 Yksi on hyvää seuraa. 19.00 Himohamstraajat. Ei pöllömpi pullo. Toimittajana Tuuli Saksala. 11.00 Puutarhan pelastajat. 17.20 Krogarna i kondis, Ville Haapasalo och Pipsa Hurme. YLE X3M 8.00 66h & 6min med Kjell. 14.50 Latela 2024. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 15.00 DikDek Painajainen majatalossa. 15.00 Nyheter. 22.55 Inspirerande trädgårdar. 18.05 Vem ska trösta knyttet. 16.55 Unforgettable. 15.30 Panttilainaamo. 19.35 Smurfarna. 19.00 Lyxfällan. 13.10 TV4Vädret. 11.33 Radio Suomen Päivä. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 18.50 Fåret Shaun. 0.00 The rookie. 16.09 Vega Eftermiddag med Kustrundan. 18.30 Myyrä: Johtolangat. 12.00 Kulturcocktail live. 14.00 Nyheter. 10.00 Nyheter. 0.30 Rikkaat ja rahattomat UK. 19.45 Från AI till Ö. 12.45 Norge sett från luften 12.50 En tvättäkta lantis 13.20 Ungar 14.00 Härölä 14.30 Vintagevärlden 15.00 Det sitter i väggarna 16.00 Flickorna Gilmore 16.42 Syskonbädd: Törnrosas jobb 16.45 De makthavande 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Luontopäiväkirja 18.10 Ungar 18.48 Syskonbädd: En inte så arg kvinna 18.50 Betrodd man 2 19.01 Den bästa av tiderna 19.30 Vintagevärlden 20.00 Hockeylegender 20.46 YleX Otto 21.00 YleX: Vikin ja Köpin Naurumaraton 42h 22.00 Investerarna 22.26 Fashion Reimagined 20.00 Hockeylegender. 21.00 Rikkaat ja rahattomat. 15.50 Yle Nyheter från din region. 15.40 Novosti Yle. 9.50 En tvättäkta lantis. 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Basket: Estland– Sverige EM-kval. 21.50 Merisää. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat 11.00 Ex-Onnelliset (R) 12.00 Karuselli (R) 12.30 Ostoskanava Myori.fi (R) 13.00 Kuokkavieras Kataja (R) 14.00 Stadi vs. 8.38 Vännerna och det gröna ljuset. 10.05 Texas Metal. 10.15 Rantatalot remontissa. 18.50 Merisää. 21.00 Klassikkowestern: Seitsemän rohkeaa miestä. 11.00 Nyheter. Jakso 12/15. 4.05 Ghost Adventures: House Calls. 12.25 Makuhaaste. 21.00 Sukuni salat Jakso 9/10. 21.00 Kärlek på svenska. 6.57 Tagge och Igge. 9.05 Urheiluradio. 15.55 Riksdagens frågestund. 8.15 Best & Bester. Jakso 15/23. 23.10 The prestige. 1.35 Aliens – striden om utomjordingarna. 20.00 Vänner. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 15.56 Elokuvan hetki: Kalle Kinnunen. 5.50 Merisää. 4.30 Suurmestari UK. 16. 21.05 Politiikkaradio. 10.10 Mitt i naturen. 22.54 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. 15.02 Kulttuuriykkönen Onko jugendarkkitehtuurista uuden asuinrakentamisen suunnannäyttäjäksi. 16.30 Petolliset. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 19.15 Aftonandakt. 23.00 TV4Nyheterna och sporten. 19.00 Nyheter. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 8.00 Nyheter. 20.00 Meidän remppa. Loviisassa eletään arkea ilman vessaa ja suihkua. 11.30 Poliisit UK: Ajojahti. 20.00 Yle Uutiset. 16.10 Faunin iltapäivä. 12.15 Miten kaikki tehdään. 0.00 Yle Uutiset. 1.05 Suomen kaunein koti. 13.45 Feet Up. 9.05 Autojen fiksaajat. 12.00 Levande arkiv: Pro arte utili. 3.00 Nyhetstecken. 10.30 Panttilainaamo. 17.20 Leijonastudio: kauden avaus. 7.50 Merisää. 23.40 Ekonominyheterna. 9.05 Muistojen bulevardi. Jakso 13. 9.10 I Toms vardag möts det bästa från förr och nu. 10.35 Lyxfällan. RADIO OCH TV TORSDAG 7 NOVEMBER. 15.45 Yle Nyheter på teckenspråk. 18.25 Bygga för framtiden. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 30 minuter Svensk intervjuserie från 2024. Otsikoiden takana joka arkipäivä. 13.30 UEFA Champions League: Huippuhetket. 22.59 Verkligheten i P3: Duschen som gick snett – något började äta av Frejas öga. 18.00 Svenska truckers. 8.10 Ykkösaamu. 7.55 Pacific Blue. 11.00 Sydvästra Finland. 19.20 Destination Arktis. 7.12 Ellinor undrar så. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 8.12 Namnsdagsgratulationer: 7.11. 20.50 Proffsliv med stomipåse (R) Svensk dokumentär från 2023. 7.20 Vida veterinär. 15.30 Yle Nyheter på lätt finska. 6.50 Aamuhartaus. Nykyasukkaat kaipaavat lisää vaihtoehtoja arkkitehtuurin ilmeeseen olisiko jugendista apua. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.00 Muumien maailma. 9.40 Gammalt, nytt och bytt. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 21.12 Radio Suomen Ilta. 12.55 Radio Suomen Päivä. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 20.03 Radio Suomen Urheiluilta. 13.00 Politiikkaradio. 6.25 Yles morgon. 0.02 Yöradio. 21.00 Yle Uutiset. 10.00 Specialpolisen Potsdam. 22.50 In a valley of violence. 12.57 Yksi on hyvää seuraa. 13.30 Hem till gården. 19.00 Koumis djurbok. 2.30 Stadi vs. 13.20 Löytöretki tuntemattomaan. 12.55 Finlands auktionskung. 19.55 Allt finns på naturens meny. 9.00 Yle Uutiset. 20.30 Robinson. 9.30 Virkakoirat. 10.00 Yle Uutiset. 9.00 Huutokaupan metsästäjät. 14.35 Hot yachts Miami. Vuosi vaihtuu remonttien keskellä. 18.00 Nyheter. 20.00 Nyheter. 13.30 Klassinen kattaus. 9.20 Landgång Australien. 8.30 Mumfie. 0.50 Fire country. 13.15 Ur arkiven. 3.00 Huvila & Huussi. 13.55 Gränsbevakarna Kanada. 13.00 Simpsonit. 11.05 Tavastland 11.10 Birkaland. 15.00 En plats i solen. 23.40 Burgermännen i Asien Del 3 av 10. Dagens viktigaste nyheter och senaste avsnitt av Nyhetspodden från Svenska Yle. 20.58 Keno ja Synttärit. 1.35 Rikospaikka. 23.30 Sinkkuillallinen. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 8.00 Simpsonit. 10.43 Sagor om sjöarna. 14.50 A-studion. 20.10 Uppdrag skolväg. Markku uhraa vyönsä tesinkin alttarilla. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Mestarien liiga Sirkus (R) 23.05 Maria Kallio (R) 0.05 Stormy. 12.45 Ett öppet Yle: Hur ser framtiden ut för de inhemska dramahittarna. 18.35 Hartaita säveliä. TV4 6.45 Nyhetsmorgon. 10.20 Min trädgård. 18.03 Vegatoppen. 12.20 Mer om filmen: Mandomsprovet. 21.30 Norrlandsdrömmar Svensk dokumentärserie från 2024. 22.50 Lokala nyheter 23.00 Frostbiten 23.45 Rapport 23.50 Nightsleeper – kapningen (R) 0.35 Carina Bergfeldt. Paavo Häikiö. KUTONEN FI 6.10 Miten kaikki tehdään. 1.45 Babel. 15.35 Yle Oddasat. 11.02 Radio Suomen Päivä. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 7.32 Lilla Tvåan. 23.30 Dokument utifrån: Trump, rösträkningen och advokaterna (R) Amerikansk dokumentär från 2024. 14.30 Sinkkuillallinen. 0.00 66h & 6min med Kjell. 18.00 Fiskestugan. 6.00 Kindi Kids 6.05 Sanna och regnbågslandet 6.30 Smurfarna 6.40 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut 7.05 Lego Friends: Vänner på viktigt uppdrag 7.15 Lego Ninjago 7.30 Sonic boom 7.40 S.M.A.S.H! 7.55 Angry Birds Toons 8.00 Ett hem för hunden 9.00 Garden rescue 10.00 Finlands auktionskung 11.00 Vill du bli miljonär. 17.55 Arvokaman etsijät. 5.15 Asunnon metsästäjät. 17.10 Alexa löser brott. 18.05 Anders matresa (R) Svensk matlagningsserie från 2021. 8.10 Top Gear: Parhaat palat. 23.05 S.W.A.T. 16.13 Radio Suomen Iltapäivä. 5.10 Autojen fiksaajat. 14.03 Vega Eftermiddag. 12.05 Där ingen skulle tro att någon kunde bo. Jakso 9/15. 11.15 Mellersta Finland och södra Savolax. 11.44 Oddasat. 1.00 Yle Uutiset ja sää. 21.30 Keno ja Synttärit 21.35 Suomen huutokauppakeisari Del 9 av 14. 22.35 Ivalo Del 2 av 6. 18.25 Kielen päällä: Kieli köyhtyy II. 11.00 Yle Uutiset. 13.00 Nyheter. 16.20 Duudsonit tuli taloon. 4.05 Sofian enkelit. 0.30 Vuorien sankarit. 12.01 Nyheter. 20.45 Leijonastudio. 19.15 Fel väder. 8.13 Radio Suomen Aamu. 1.40 Finlands auktionskung. 8.50 Tilde. 13.03 Vega Eftermiddag. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hartaita säveliä. 14.24 Kommande: De moderlösa. 11.00 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. Naisten EHT. 17.50 Leijonastudio. 6.35 Löytöretki tuntemattomaan. 13.30 Suurin pudottaja Suomi. 16.00 Yle Nyheter och sport. 6.52 Den tokiga lilla jössen. Jakso 3. 3.05 Texas Metal. 1.00 Push. 8.50 Hemmagympa med Sofia. 20.03 Kaffekvarnen. TV3 7.00 America’s funniest home videos. 19.20 Uppfinnar-Johanna. 0.00 Vänner. 22.00 Gift vid första ögonkastet – i vinterskrud Svensk realityserie från 2024. 18.00 Yle Nyheter 18.00 18.21 Halv 7 i dag 18.30 Halv sju 19.00 Untold arctic wars kalla kriget 19.52 Sagor om fjällen 20.00 Livet inom autismspektrumet 20.29 Yle Nyheter 20.30 20.55 Sportrutan 21.05 A-Talk 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 21.53 Yle Nyheter Nyhetsfinland 22.00 Frontline: The VP Choice: Vance vs Walz 22.56 Oddasat 23.10 Outlander Främlingen 19.00 Untold arctic wars kalla kriget. Del 2 av 5. 16.15 Nordiska dyslexikongressen 2024. 18.30 Sverige idag 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2024. 22.00 Amerikas antikälskare. 2.15 Pyöreä pöytä: Suoraa puhetta johtaa Maria Pettersson. 16.10 Urheiluradio. 14.02 Radio Suomen Iltapäivä. 23.40 Myrornas Metropolis. 7.45 Cowboyhamstern Billy. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 7.53 Radio Suomen Aamu. 21.00 Hjälp, vi har köpt ett franskt ruckel! 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Studio 65 (R) 11.50 Svenska hjärtan (R) 12.50 First lady (R) 13.40 Kälkbacken 13.45 Strömsö (R) 14.15 Ett enklare liv (R) 15.00 Lycka till 15.50 Antikrundan (R) 16.50 Lille Fridolf och jag Svensk komedi från 1956. 11.10 Pontikankeittäjät. 15.50 NCIS. 17.00 Yle Nyheter med väder och Nyhetspodden. 17.10 Uutispodcast. Karjala-turnaus. Jakso 7/8. 17.25 Myyrä. 7.24 Osku. 18.40 Tilde. 16.00 66h & 6min med Kjell. 3.40 Gränsbevakarna Kanada. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 22.05 Urheiluradio. 23.00 Lego masters Suomi. 14.20 Damernas paradis i Milano. 11.20 Restaurant: Impossible. 18.50 Gold Rush Kultakuume. Jakso 15/16. Dagens viktigaste nyheter. Kärleken är allt! Även 13/11. Laulaja Noora Louhimo saa tinkausvinkit Bobby-mopsilta. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Hjälp, vi har köpt ett franskt ruckel! Svensk realityserie från 2024. 20.00 Meidän remppa Jakso 9/10. 12.00 66h & 6min med Kjell. 18.55 Radio Suomen Urheiluilta. 6.50 Makuhaaste. 11.35 Lappland. 14.20 Gold Rush Kultakuume. 20.50 Hunden Klapp. 15.00 Yle Uutiset